Torsdagskväll & fredagmorgon.

När en kursare ringer och frågar om man vill ta en öl
så kan man ju inte tacka nej och helt och hållet sitter man i en pub och dricker.
Nära hemma. Då blir det lätt att ta sig hem, tänker jag.
En öl är tre öl och efter den tredje ölen hoppar vi in i en taxi för att ta oss till stan.
Gamla stan. Där dricks det mer öl och en drink.
Kvällen känns ung men både jag och kursare Sussi måste uppsatsa
nästkommande dag. När klockan är efter två känner jag
att det är dags att möta kudden.
Hoppar in i en taxi. Hemma en kvart senare.
Fyllefacebookar och skriver där en note som jag idag knappt förstår.

Tosdagskväll.

Så var det dags.
Drar till Solna för att träffa Sussi för att dricka en öl.
En öl är ju tre öl och innan jag typ har sagt ordet av det sitter jag på en ny bar i gamla stan. Det bjuds på öl och drinkar.
Och sen när Jenny har druckit tillräcklickligt så kom mina vänner och snyltade.
Åkte hem och blev nöjd.
Nu sover jag i min säng och fortfarande är jag med kvällen.
Så kul!
Sussi, det här får vi göra om!
Det var fett hett. :D

Vaknar av väckarklockan allt för tidigt men snooze är en härlig, men farlig, funktion.
När jag väl kommer upp är mitt schema snedvriddet.
Jag skulle ha varit på KB då.
Det var ju min plan.
Drar i min liter av vatten och plockar ner datorn i väskan
och kommer till slut till Östermalm.
Hämtar upp mina böcker och hamnar i en soffa mellan de olika planen.
Börjar läsa. Försöker.
Ögonlocken är tugna. Världen snurrar.
Jag förstår inte vad jag gör på KB. Jag borde vara hemma i min säng.
Jag kommer inte få något gjort här just nu i alla fall.
När jag väl inser det efter ännu ett försök till att hålla mig vaken och läsa.
Då sätter jag mig upp från min konstigt liggande position och skriver detta blogginlägg.
Dags att åka hem.
Det här är inte värt det idag. Eller inte just nu i alla fall.
Det får bli senare. Nu packar jag ihop datorn och beger mig till sängens trygghet.
Sömn trumfar att plugga när ens värld snurrar.

Uppsatsisolation.

Alla min dagar ska numera spenderas på Kungliga Biblioteket på Östermalm.
Där ska jag sitta med min dator samt en hög böcker och skriva, skriva, skriva på min uppsats.
Processen går framåt.
Nu har jag en halv uppsats i alla fall.
Det gäller att få till den riktigt bra och komma fram till en slutsats och slutdiskution.
Det ska nog gå.
Jag ska göra mitt bästa så att uppsatsen blir så bra som den kan bli.
Nu bär det av till KB. Dags att ta tag i de där HFI-meddelanderna och skriva en intressant text om dem.
Här kommer jag!

Bananlådekväll.

Jag och Anna har suttit i olika rum och pluggat tills middagen.
När vi åt middag satt vi vid TVn och såg på Scrubs.
Tid: cirka 20.

- Jag har tråkigt.
- Jag med.
- Ska vi göra något?
- Vad då?
- Vet inte.
- Det finns inget annat än TV och dator.
- Nej, precis.
- Vi kan ju ta en promenad?
- Ah. Om typ tjugo minuter så att maten hinner smälta?
- Ah. Ett avsnitt till alltså.

- Eller vi kanske borde fixa bananlådor till flytten.
- Det är sant. Det är ju också ett event.

Så Anna och jag beger oss ut.
Här ska det plöjas bananlådor i olika affärer.
Börjar med ICA.
Bananlådestatus - tre stycken.
Hem med dem.

Vidare till Wilys.
Bananlådestatus - tre stycken.
Hem och lämnar dem.

Sen tar vi den långa promenaden till ICA Maxi.
Där har det många bananlådor.
Bananlådestatus - sju stycken.
Väl efter vi har fått alla bananlådor där inser vi att det kommer vara jobbigt att bära hem dem
och ringer Freke för att be honom plocka upp oss.
Lite senare kommer han och vi försöker ge oss ut på jakt vidare.
Allt har dock stängt och när vi kommer till den sista affären som har öppet så finns det inga bananlådor där.
Vi går hem.
Nu är vår hall full med bananlådor.
Vi behöver fler. Vår jakt kommer att fortsätta.

Uppsats med tankar.

Jag snubblar över tangenterna när jag gör försök till att skriva på min uppsats.
Första utkastet ska vara inne i morgon.
Tror jag.
Det finns inte någon information någonstans.
Ingen vet när man ska vara klar.
Kursare ringer och skriker hjälp.
Vi vet inte vad vi ska göra och när vi ska göra det, så jag fortsätter och snubblar över tangenterna i några sidor till.
Och hoppas att att någon förstår.
Att det går att läsa.

Koncentrationsnivån skiftar.
Jag tänker på Amsterdam. På Berlin.
På människor, platser och upplevelser.
Relationer och sånt som jag har gett mig in i av anledningar som kunde vara bättre.
Dricker te och drömmer mig bort till ett baristajobb. Tror ni inte att jag skulle passa som barista?
Ord trillar omkull och vardagen omsluter mig.
Jag har inte landat än. Vardagen kom för fort.












Jag vill leva i min bubbla av semsterhet. En stilla or utan ett enda bekymmer att tänka på.
Gå omkring och titta på hus samt träffa människor på en trevlig bar i Amsterdams centrala utkanter.
Se soluppgången från ett tågfönster och allt annat jag gjorde.

Även om gula villan är bra och Näckrosen är ett kollektiv så finns det en viss del av resan jag inte har kunnat släppa än.
Återgå till uppsatsen Jenny, återgå.
Bli klar, Jenny. Bli klar!

Hopp för frihet!

Att hoppa för frihet vid resterna av Berlinmuren var nog topp ett på listan över bra saker i Berlin.
Lycka på hög nivå med bästa sambo.

Fler bilder från resan kommer jag säkert visa senare.
Nu är jag bara glad i min Aliceklänning jag har köpt på second hand och snart på väg till babysim med Tessan, Tove och Peter.

Berlin.

Jag är i Berlin!
Det är bara nagon timme kvar tills det är dags för mig att bege mig till flygplatsen.
Planet aker till Skavsta och mor eller far kommer och hämtar mig.
Berlin har varit massa bra.
Anna och Freke har bara gjort resan jättesuper.
Vi har bott i en fin lägenhet, firat födelsedagar, druckit öl och drinkar pa olika ställe och sightsat som
man ska när man är turister.
Berlin är fint. Trots viss ologik.
Jag tycker om Berlin och vill(kommer) komma tillbaka hit igen.

Jag har pratat en del halvbra tyska ocksa eftersom jag utsags till talare under resan fick jag
beställa mat och andra saker pa tyska.
Idag var jag till och med pa en gudiad tur i en bunker pa historiska museet helt pa tyska.
Det gick bra. Jag förstod det viktigaste utan större problem.
Resten av museet var knark. Historieknark.
Väldigt, väldigt bra och intressant om Berlin och Tysklands historia.
Bland de bästa historiska museerna jag har varit pa kan jag lugnt säga.
Topp tva pa toplistan av Berlin.
Nummer ett var att se resterna av Berlinmuren.
Sen fanns det mycket annat bra ocksa.
När jag kommer hem sa kommer ni fa se de fina bilderna vi har tagit.

Tscüß!

Amsterdam.

Jag sitter pa ett internetcafe i Amsterdam.
Det har ett konstigt tagnetbord.
Det ar kallt.

Vad har hant?
Jag har shoppar, sprunigt omkring pa gator och torg, haft en gnutta kalstrofobi av hur litet mitt hotelrum ar, varit vilse, sightsingat, museeum, atit, frysit, gatt uppfor allt for manga trappor och ja mycket annat.
Jag vet inte var jag ska borja att beratta.
Dag ett var jag valdigt vilse.
Dag 2 hittade jag battre.
Undra hur dag tre blir?
Jag ska till en affar som bara saljer tandborstar. Om jag hittar.
Och sa ska jag shoppa for att sen avsluta min vistelse pa en pub i narheten av hotellet som ar
typiska Amsterdam men ol och lyssnade pa nya manniskor.
Det gjorde jag igar. Det var trevligt.

Nu ska jag rora mig ut pa Amsterdams gator for att se vad som hander.
Pa sondag ar det Berlin som galler. :)
Until next time...

Amsterdam!

Det är tre andra människor i lägenheten än jag och Anna,
men jag är den enda som är riktigt vaken och inte försöker somna om.
Nu åker jag till Amsterdam!

Inte lång tid kvar.

Det är en dag kvar, ungefär 32 timmar kvar tills det
är dags att bege sig till flygplatsen för att åka till Amsterdam.
Jag har ingen resfeber än.
Jag har heller inte börjat packa eller har en resväska.
Det känns ändå ganska okej.
Jag är redo i min ovisshet och har lånat en bok om Amsterdam.
I den står det troligen allt jag vill veta.
Hoppas jag.
Jag är redo.
Jag har ett pass. Vad mer behöver man?

På söndag åker jag vidare till Berlin.
Vad behöver jag veta mer än vad som står i en annan bok som jag har lånat?
Klart att jag är klar för Berlin (läs Beerlin).
Sen är det Skavsta och bli hämtat av mor för att hänga i Trosa en dag.
Min resa är en triangel om ni tittar på bilden.

Just nu spenderas kvällen med plugg och alkohol.
Ni kanske inte tror att det är en bra kombinationen men det funkar ganska bra.

Alkoholstauts:
Drinkar - tre stycken
öl - tre öl

Söndag morgon och dag.

Söndagens natt började ångestsovande och tron om försovning flera gånger.
När det väl är dags att gå upp visar klockan 05:50.
Minns inte ens senast när jag var vaken så tidigt.
Jag slänger i mig lite mat innan jag går som en zombie genom mörkret till en ganska folktom tunnelbana.
Förbannas över att vara vaken och på väg till jobbet så tidigt och inte på väg hem för att sova från någon fest.
Självklart stöter man på den senare sorten på tunnelbanan.
Favoriten är en som verkligen inte förstår att rulltrappan är avstängd och står och hoppar för att den ska komma igång samt skriker på den fler gånger utan att den börjar.

Väl på jobbet är det stängt och jag har ingen aning om hur jag ska komma in tills några
tonåringar börjar sparka på dörren och min skiftledare kommer och öppnar för dem.
Slinker in. Oklar på vad det är jag faktiskt ska göra vid denna tidiga timme byter jag kläder och beger mig till kassan för att stå och ta frukostbeställninngar.
Med headset på huvudet, kassa-ansvar och få gäster går frukosten bra.
Timmarna efter rast flyter förbi som en dimma med allt för många människor och barnfamiljer.
När det är en timme kvar på mitt pass vill jag verkligen bara sluta och när tiden är inne är jag på väg mot bussen med en stor shake i handen.

Hemma igen förstår min kropp hur trött den känner sig och mina knän mår ont.
Undertiden Anna lagar middag kryper jag ner i sängen och sover ett tag.
Vaknar av att Anna petar på mig och säger att det finns mat.
Revben till middag ledde till följande uttalade:
Jenny: - Det här är en så konstig kroppsdel att äta?
Anna: - Hur så? Är det mer normalt att äta rumpa?
Jenny: - Hmm. Ja, jag tycker det.
Anna: - Varför det?
Jenny: - Jag vet inte, men det känns som det. Jag ska tänka på den.
*Jenny petar på Annas revben*
Jenny: - Revben!!!

Resten av kvällen spenderas sen på soffan med film på TVn och ytterligare soffsällskap.

I internetvärldens värld får jag detta mail från min skiftledare:
"hey jenny :) starkt jobbat i helgen, galet mycket rush.
Du är alltid så fantastiskt trevlig o gullig mot alla våra gäster trots rush, försenade bopprodukter och sura 17barnsföräldrar!
-guldstjärna-!"
Så duktig är jag tydligen.

Bus på KB.

Jag är busig.
Istället för att koncentrera mig på de få sidorna jag har kvar i en bok,
som ligger precis framför mig, så sitter jag vid en dator på Kungliga Biblioteket som stänger snart.
Om en timme ungefär.
Det känns busigt.

Känns ännu konstigare att jag faktiskt, bortsett från några sidor som jag ska läsa alldeles strax,
har läst allt de som jag har beställt fram.
Hur hann jag det?
Jag som läser så långsamt och få saker lyckas tränga sig in bakom mitt pannben känns det som ibland när jag läser och känner att inget händer. Koncentrationen är någon annanstans.
Därför har jag beställt fram massa mer att läsa på måndag när jag kommer hit igen.

Dags att sluta med buset.
Läsandet fortsätter troligen följt av en chailatte som belöning eller något...

Mitt andra hem.

Mitt andra hem är numera Kungliga Biblioteket (KB) på Östermalm.
Jag vaknar på morgonen, äter frukost och beger mig efter det till KB för att spendera tid där
läsande böcker, broschyrer, uppsatser och likande som bara finns där.
Huttrande i det stora huset med endast utgång för lunch- och chailattepauser.
Sitta ibland en hög massa andra forskare med stora pärmar framför sig och övervakning samt extrem tystnad.

Nu är det mindre än en vecka kvar tills min resa till Amsterdam och vidare till Berlin.
Jag längtar men i och med att jag kommer vara borta ett tag måste jag öka tempot på pluggandet och ha ett någorlunda bra första utkast innan jag åker så att det bara är småredigering kvar när jag kommer hem.
Mitt mål är att göra KB till mitt hem så att jag kan trivas bra där och koncentrera mig på allt som behöver läsas och skrivas. Jag är redo.
P.S Det underlättar om hela världen inte ska ringa mig när jag sitter på biblioteket. Jag har telefontid efter fem. :P D.S.

Vad är det som luktar?

Efter en hel dags städande av lägenheten till och från för att göra
lägenheten presentabel för visning i morgon.
Så nu är den skinande ren.

Anna och jag bestämde oss för att fira med lite citrusparty.
Alltså köpa för mycket citurs och glo på TV.
Efter att ha lämnat lägenheten ett tag så är vi tillbaka.
Jenny till Anna:
- Vad är det som luktar?
- Det är rent.
- Ah.

Bästa idag?
Känner inte ens igen lukten av riktigt rent.
Smuts luktar gott.

90-talet är alltid hett.

Kan det bli hetare än 90-tal?
Det var 90-talspub på villan och vi var självklart där iklädda mycket vackra 90-talskläder.
Outfit: En svart magtröja med trycket Diva 54 på, svarta typ jazzbyxor med en stor ros på samt jeansjacka.
Associarer: En silverig tatuering på magen, en navelsten i naveln och de fina tovsarna i håret.
Hett, åh så hett. Under kvällens gång bytes jeansjackan mot en röd flanellskjorta. Också mycket bra.
Och som förra gången det var 90-talspub var det massa med människor där och underbar musik.
Spice girls, Martin (du är så yeah yeah wow wow!), Backstreet Boys och Blümchen bland mycket andra.

Kvällen börjades i Näckrosen med förfest och tjejiga aktiviteter som tråkade ut killarna i vårt sällskap.
Så som hårfixande, sminkade och klädombyten.
Dessutom såg vi på senaste Scrubs och sen begav vi oss några öl senare till villan.

Villan, den gula, kommer vi till efter att vårt gäng har blivit tre.
Några missade tuben och andra bara segade. Jag var med i den gruppen som ville till villan så snabbt som möjligt.
Och visst var det värt det.
Dansande och skattande. Öldrickande och allt det där som hör till.
Kvällen slutar som vanligt med att jag somnar så fort jag nuddar kudden och smsar konstigheter till vänner.
Så klart. Det är standad.
Det var en trevlig kväll.

Det enda jag önskade var att sambo var här och dagen efter hängde med mig, men hon befann sig i Prag så det är lite svårt så.
Hon kommer tillbaka om några timmar.
Det är bra det. Hon är saknad.

Ölstatus:
Fredag - sju öl.

Salt.

Kan man vara allergisk mot salt?
Inte att äta salt utan att få den på kroppen, menar jag då.
Detta på grund att mina armar kliar efter att ha fått alldeles för mycket salt på dem under kvällen jobbpass.
Kliar, kliar, kliar.

Jag är trött och ville bara tidfördrivsblogga lite.
Nästan gång jag skriver ska jag berätta om helgen som har varit och som fortfarande pågår.

Statens ljud- och bildarkiv.

Vad säger ni om denna ritning?
Det är, om ni inte ser det en ritning på ett kök från någon gång på 40-50-talet som jag har ritat helt själv.
Denna bild är på ett planlöst kök, ett dåligt kök, som gör att man måste gå mycket mer än om man har ett förnuftigt planerat kök (bild på det kommer vid senare tillfälle).

Efter att ha vaknat i morse och märkt att nordiska museets bibliotek var stängt idag och kom fram till att jag istället skulle åka till Statens ljud- och bildarktiv (SLBA). Där hade jag nämligen beställt ett klipp om Hemmens Forskningsinstitut vid namn Ett praktiskt kök.
Jag tar mig dit och är som vanligt lite förvirrad när jag väl kommer dit.
Jag har ingen aning om hur det går till och frågar mig fram igen.
Det var mycket enklare än vad jag trott så jag sitter mycket snart i ett eget rum med massa elektronik och får fram klippet på datorn.
Oj, vad underbart det var.
Klippet hanlade om familjen Lindberg som ska skaffa sig ett nytt kök, eftersom det köket de har just då inte alls håller standadmåtten som HIF (Hemmens forskningsinstitut) då har tagit fram.
Så de börjar bläddra igenom HFIs broschyr om vid namn Kök där allt står som de behöver veta. HFI har gjort detta för att underlätta husmoderns arbete i köket så att man spar på stegen och på tid samt krafter.
Snart har de en rådgivare hemma hos sig som ritar upp ritningen för det nya köket och tar också reda på vad kalaset ska kosta.
Familjen Lindbergs historia blandas med en röst som pratar om allt från köksluckor, spisar, elfahyllor och mycket mer som man bör tänka på.
Allt självklart i svartvit.
Sen ser man hur Lindbergs kök totalt ändras och visas upp med allt det praktiska det har.

När jag såg på detta kunde jag inget annat än att skratta till och från, men också inse att de flesta kök jag har varit i ser ut så som de visar. Väldigt standardiserade.
Ett kök som jag tänkte mest på var köket i villan i Trosa.
Det är så gott som en kopia, fast större, som de säger på videon att det ska se ut.
Samma som köket här i lägenheten. Det tycker jag ändå är väldigt häftigt.
Att det som HFI gjorde fortfarande är med i bilden av köket idag. Våra kök ser ut som HFI skulle vilja.
Det är lätta arbetsytor och välplanerat för att slippa så mycket spring fram och tillbaka.
Efter min tid på SLBA kunde jag inget annat än le.
Det var så bra och jag är så glad att jag har sett det där klippet de två gångerna jag såg det.
Säkerligen kommer jag åka dit igen för att se det ännu fler gånger.
Det är så kul det här.
Mitt uppsatsämne är verkligen kul.
Jag är så glad att jag ska få skriva om det känner verkligen bara att det ska bli kul.
Mig kommer man hitta på olika arkiv och bibliotek på mina lediga dagar.

Får man?

Får man vara glad och bara drömma sig bort resten av dagen
när man har haft en bra morgon och kväll dessförinnan?
Det kändes bra och sluta med att jag inte mindes något resten av dagen.
Jag drömde mig ju iväg. Då finns det inte jobbtider, bekymmer, studier och allt annat i världen.
Det är en liten bubbla jag har levt i där allt är underbart.
Hoppas jag kan fortsätta att leva lite mer i denna bubbla.