Sämsta dagen.

Idag har jag haft sämsta dagen på riktigt länge.
Allt gick skit på jobbet då det var rusch i mer än två timmar och det bara var jag och en annan tjej som jobbade.
Vi hade massa saker att göra men hann inget under den tid ruschen var.
Mackbeställningen beställdes och då jag inte mindes allt tänkte jag att det är bättre att få de leverade och fixade leverans. Fel, fel, fel. Allt gick fel.
Dagen fortsatt i total rusch och när min avbytare kom smög jag iväg fem minuter innan mitt pass var över. Det kändes inte så farligt just då.

Sen umgicks jag med Clara och hamnde på söder med en kaffe i handen.
Där blev dagen sämre.
Min chef ringde och var arg. Jag har gjort fel och allt går ju att skyllas på mig. Hur kunde jag gå fem minuter innan jag slutade, utan att berätta hur det hade varit för henne och så vidare. Jag försökte försvara mig men det var hopplöst så jag tog in allt hon sa.
Jag vill egentligen inte säga det här på telefon men det är dags att du visar att du verkligen vill vara här. Det känns inte som om du har gjort det nu. Du har försovit dig två gånger och det har varit en hel del saker som har varit fel när du har varit igång. Jag ska ta mig en funderare på vårt fortsatta samarbete, och om du inte vill vara här längre så får du säga till snart också. Vi får prata mer i nästa vecka.
Så, min chef vill typ bli av med mig.
Efter det vill jag bara börja gråta. Jag vill verkligen vara där, men allt känns så hopplöst att säga till min chef. Det är sant att jag har försovit mig två gånger på kort tid och att det har hänt saker när jag har varit med, men jag vill också säga att allt inte är mitt fel. Visst jag har provat hennes tålamod men jag vet verkligen inte vad jag ska göra om jag blir sparkad från det här jobbet eller hur jag kommer att reagera när vi ska prata om det här nästa vecka. Chansen att tårarna kommer är stor.
Jag trivs på jobbet men är det egentligen värt att jobba på ett ställe där ens chef inte tycker om en och blir lite sönderstressad? Jag vet inte. Dock vill jag.

En arbetskollega som undrade hur min dag hade varit.
Jag svarade ärligt att allt hade gått dåligt och vad chefen hade sagt till mig.
Skit i henne och leta något nytt direkt! Typ alla ställen är bättre än där! svarade hon.
Jag svarade att jag ville jobba där. Jag trivs.
Ta inte åt dig av det dåliga då, ta det lugnt och slappna av så kommer det att gå bra! Visa att du vill jobba där, fråga massa. Typ..
Jag undrar om det verkligen är värt...

Helg, dag tre.

Söndagen började med att min chef ringer mig allt för tidigt på morgonen och frågar om jag kunde jobba.
Jag säger nej, då dagen innehöll massa aktiviteter som jag ville uppleva.
Några timmar senare gick jag upp och hängde med Anna samt åt frukost. Mor och far kom på besök och tog med sig en hel del mat. Det var bra. Tack.
Jag hade också frågat mor om en klänning från Peru och fick en också. Den är fin. Den är grå men små mönster, urringad och ganska kort samt sitter perfekt typ. Ännu mer tack.
Sen tog de med mig på lunch i en galleria. Det slutade med att mor köpt mig lite mer saker som jag behövde och far sov i bilen efter maten. Vi drack äckligt latte/latte macchiatio på stället med den mest fräscha espressomaskinen, men det var ändå ganska ovärt.

Jag blev hemskjusad och några timmar flöt förbi med handtvättning, försök till sömn och telefonsamtal.
Middagen åts igen vid köksbordet där sambosarna pratade om allt möjligt och kom fram till att det behövdes mer snacks till nattens Oscarsgala. Vi åkte och köpte allt vi ville ha så det blev choklad för bussresan hem (Tensta stänger klockan 18 på vardagar så man måste ta bussen en bit till närmsta öppna affär), glass, två sorters sorbet, strutar att ha glassen i och cola. Mycket blev det. Och mer blev det när Annika och Julian döck upp senare på kvällen. Kollektivet ägnar sig under tiden de väntade på gäster åt att kolla på klänningar/skor på tradera och samboClara bjuder på allt. Kul var det och vi tittade på väldigt många saker.

Natten började och vi började se på kändisarna som gick ner den röda mattan. Det skrattades en massa till hur folk poserade och hur dåliga interujvarna är för Oscars. Fnittrandet och skrattandet hade börjat tidigare när jag och Annika skrattade så mycket att vi fick ont i magen bland annat.
Oscarsgalen var kul. Jag hade sju rätt av 24 när vi gissade vilka som skulle vinna. Clara vann gissandet och klarade fler än hälften. Sångframträdanderna var de värsta på hela galan.
Chocken var att Bourne vann för bästa ljud på två sätt. Det var ju en svensk som vann då.
I vilket fall var det en trevlig natt med massa skoj minnen som slutade någon gång innan sex på morgonen.

Helg, dag två.

Helgens andra dag sammanfattas i en lista.

- idag har jag omedvetet visat rumpan för hela Sveavägen
- ätit alldeles för mycket brunch
- varit på stadsbiblioteket
- snyltat gratis latte macchiatio på Odenplan
- handlat snacks till kvällens aktiviteter
- suttit och skrattat med Anna i soffan. vi har det som roligast när vi har det som tråkigast.
- blivit öläcklig av att kasta alldeles för många ölflaskor i sopprummet.
- ätit middag vid köksbordet för en gång skulle och pratat med sambosarna om att ångest och va? är de mest populära orden i vårt sambovokabulär.
- sett på melodifestivalen med Anna och skrattat åt allt samt sjungt med i låtar vi aldrig tidigare har hört.
- skrattat åt Björn Gustafssons sång i pauseunderhållningen.
- glott på dåligt film.

Sammanfattningsviss: det har varit en bra dag.

Helg, dag ett.

Min vän Magdalena var här nyss och vi såg på film (Little miss sunshine) och drack vin. Vi pratade om allt möjligt och blev ganska lurviga och sen gick hon hem. Det är skönt att vi bor så nära varandra.
Det tar ju vara max en halvtimme att gå till henne hemifrån.
Det var en riktigt trevlig oplanerad kväll. Maggis är så mysig och vi lovade varandra att vi skulle göra om det. Det vill jag verkligen göra. Och nu är jag glad och ska sova bort morgondagen lite. Sova ut och känna mig sådär härligt ledig som man kan vara ibland. Mys!

Citat.

Mirjam jobbar heltid och för ett tag sen nu slängde hon ut sig kommande citat på en torsdag:
I morgon är sista dagen på jobbet. I veckan!

Så känner jag också nu. I morgon efter 19:30 då ska det helgas!

EH-fest.

Igår stängde jag på jobbet och sen drog jag vidare till personalfest vid Slussen.
Folk börjar gå hem när jag kommer men jag är glad. Dricker Carlsberg och dansar sönder mig. Minglar och ser var jag kan få gratis latte på andra Espresso House. Jag är lovad att få det på Odenplan idag om jag kommer dit innan fyra. Jag börjar undra om det är värt.

Men i alla fall, var det en trevlig fest och trevliga människor. Det enda jag inte hade tänkt på var hur jag skulle ta mig hem. Jag kommer till centralen och får vänta länge på bussen. Håller på och somna på vägen hem och går av vid fel hållplats så jag promenerar en del innan jag är hemma och somnar. Klockan var väl tidigt på morgonen när jag kom hem, men det var värt.
Idag ska jag jobba stägning igen. Sen är det ett pass kvar och helg!
Här ska det helgas.

Klänningar tre.

Ni kanske minns att jag köpte två klänningar för ett tag sen.
Ena fick jag några dagar efter betalningen. Den andra har inte kommit än.
Så igår började jag mailbomba killen som skulle ha skickat klänningen. Han skrev att de har haft problem med leveranserna och att jag får ta och hålla ut lite till. Ungefär två-tre dagar till. Visst, tänkte jag. Det är inte så länge till, med lite tur har jag den här tills på fredag.

Idag mailar den här killen igen och meddelar att klänningen är helt slut. Den går inte att få tag på.
Va?! Jag chockas av detta besked och blir lite arg. Här har jag gått och väntat på en klänning i mer än två veckor och han kunde inte ha berättat det för mig tidigare, vilket jag också svarar. Vi hade ju ändå haft mailkontakt igår som senast. Jag skricker helt enkelt lite på honom via mail.
Han svarar att jag som kompensation kan få välja två klänningar från hans övriga aktioner. Jag tittar igenom dem och väljer ut två klänningar. Inte lika fina som den jag egentligen ville ha, men de är två fina klänningar.
En hängselklänning/tunika i grått och en långärmad (så ojag) svart med svarta klänning med vita ränder som ser ganska knarkad ut. Knarkat kan vara bra.
Så jag kommer ha två nya klänningar här i början av nästa vecka om att går som det ska. Håll tummarna! Det gör jag.

Inflyttningsfesten.

God morgon!
Jag väckes nyss av ett sms och kände mig utvilad. Dessutom var det ett så fint sms. Det var från min chef som skrev att det vara en föjd att komma till jobbet, eftersom jag och den andra tjejen jag stägnde med igår, gjorde en sån bra stägning. Kändes kul att hon skrev så och då kändes det bra att vi putsade allt och gjorde rent minsta lilla yta igår för att göra en bra stägning. Ikväll ska vi göra en minst lika bra stägning.

Jag har varit ganska dålig på att uppdatera bloggen tycker jag, även om det kommer små inlägg lite då och då.
Jag tänkte dela med mig av lite bilder. Lite bilder från den så bra inflyttningsfesten som var här för ett tag sen nu. Dock har jag tidigare inte haft ork att tidigare skriva om den.Temat var, Risky Buisness. Åttiotalsrullen med Tom Cruise som heter Föräldrafritt på svenska. Allt utgår från ett klipp. http://youtube.com/watch?v=ilaUVGjMkJo Det klippet.
Alltså, skjorta (vit för att rosaaktig är för svårt), vita tubsockor, valfria kalsonger, solglasögon. Inga byxor. Och visst dök folk upp i de kläderna, även om vissa inte trodde på dresscoden.
Det bjöds på jelloshots som välkommensdrink, sockervaddsmaskinen stod på, salta pinnar fanns på borden och popcorn poppades. Jag, Anna och Clara hade köpt oss två plattor öl att dela på. Great.
Balkongen hade gjords om till ett mysställe. Hängmatta, korgstol, levande ljus och tomebloss. Det var väldigt mys. Det kom en hel del folk och vi dansade och skrattade länge samt tog alldels för många bilder. Nästa länk ni ser är för att se några av de bilderna som togs då. Mycket vackert må jag säga.
Festen var mycket lyckad även om lägenheten såg misshandlad ut morgonen efter och vi alla mådde ganska dåligt när vi vakande.
http://www.facebook.com/album.php?aid=29959&l=0eeb6&id=511588032
Titta och njut. :)

Trött.

Jag är trött. Trött hela tiden. Ändå tycker jag att jag sover mycket.
Heltidskvällsjobb gör mig såhär tydligen. Ja, ja.
Nästa vecka är det öppningsvecka. 06-14. Undra hur min dygnsrymt kommer ändras då.
I morgon ska jag få finbesök av Anna, Mirjam, Clara och Björn på jobbet. Yay.

Nattchatt.

Ligger vaken och kollar på King Kong på TV.
Vilken tråkig film det är. Jag chattar samtidigt och en av de jag chattar med är en av de manliga skiftledarna jag hade på mcd. Alltså en människa jag inte alls har så himla bra kontakt med. Han har dock stöt på mig några gånger. Han är ledig och vi skriver lite om vad han ska göra på sin ledighet.
Han vill resa till Egypten eller Marocko. Det tycker jag är tuffa resemål, skriver jag tillbaka. Dit vill jag också åka någon gång. Han frågar om jag vill följa med. Självklart men jag har varken tid eller pengarna.
Svaret jag får chokar mig lite vi får åka någonstans tillsammans när vi kan.
Va? Vi känner knappt varandra. Jaha..

Modedagarna.

Mode.
Jag blir lite gladare när jag tittar på en modevisning med i alla fall några modeller med karisma.
I fredags var jag på Stockholms modecenter och tittade på kläder och en modevisning. Hälsade på far så klart som jobbade där med modedagarna som det kallas.
Modevisningen var full fart och action. Modet för hösten 2008 skrämmer mig lite dock. Det var väldigt mycket färglek. Orange med lila, rött och grönt och så vidare. Det som shockade mig mest var all lack som visades.
Lackjackor, kjolar och så vidare. Vidrigt om du frågar mig så ingen lack för min del, hur populärt eller moderiktigt det än må vara. Annars var det mycket lila och orange som väldigt poppis för hösten. Det fanns en hel del specilla skärningar på klänningar och jackor. För min smak var det inget men jag uppskattade verkligen att uppfinnelserikedomen i kläderna.
En lila kappa, knälång med ett abstrakt mönster i en ljusare färg förälskade jag mig lite i. Jag har ingen anning om när jag skulle använda den med ack vad fin den var.
För killar var det inte mycket nytt. En av de manliga modellerna var så snygg att man(okej, jag) nästan börjarde drägla. Det kavajer och kostymer med polotröja under. Lila och lite starkare färger på skjortor men inget som höjde mitt öga även om männen som var med i modevisningen såg väldigt välklädda ut.

När modevisningen var slut lunchade jag med far och sprang omkring och tittade bland olika montrar vad de ställde ut. Roligt men det tog slut lite för snabbt för när syster kom dit så var det nästan direkt tid för mig att åka till jobbet.

Veckorutin.

Hela den här veckan har jag jobbat stägning, vilket betyder att jag börjar jobbet mellan ter och fem och slutar någonstans mellan elva och halv tolv. Jag kommer hem någon gång vid tolvtiden och sitter vaken en timme ungefär för att sen sova.
Sover oroligt, oberoende på hur mycket kaffe jag har i kroppen och min vilopuls är högre än vad den brukar vara. Vaknar någon gång runt tiotiden men orkar inte gå upp. Tar mig upp. Sitter vid datorn eller läser ett tag.
Fixar lunch och matlåda och sen är det dags att åka till jobbet.
Går med snabba steg till tunnelbanan och läser sedan på vägen till jobbet. Går från centralen till jobbet och smådansar lite till musiken i mina öron.
Jobbar. Städar och allt sånt man ska göra när man stänger.
Åker hem och börjar samma kvällsrutin igen med orolig sömn. Jag börjar se fram emot nästa helg. Min lediga helg. Vad konstigt det kommer vara att vara helt ledig hela två dagar i rad.

Koffein.

Koffeinet gjorde att jag hade hög kaffepuls tills klockan fem på morgonen och somnade någon gång efter det. Innan sov jag korta fem minuters pass och vakande mellan dessa pass av den höga pulsen.
Jag måste sluta dricka kaffe sent på kvällarna. Det funkar inte för mig.
Klockan alldeles för tidigt på morgonen när jag knapp har sovit något ringer min chef och påminner mig om allt jag(och den andra tjejen jag stängde med) missade under stäningen. Jag svara "oj" och likande och ville bara somna om men det kändes som att samtalet aldrig tog slut med "tjat" om vad vi hade missat. Många av sakerna var inte mitt fel utan hon som räknade kassans fel, men den smällen fick jag tydligen också ta. Gah.
Orka med det så tidigt på morgonen. Orka med att vara bevakad på jobbet idag när jag ska jobba med chefen.
Sen lyckades jag få till en timme sömn till innan jag stördes i min sömn och knappt kan somna om men låg kvar och tittade runt om i rummet.
Nu ska jag äta lunch, packa matlåda och sen dra mig till jobbet. *suck*

Jobb, jobb...

Jag kom hem från jobbet för typ en halvtimme sen. En dag som jag trodde att jag skulle sluta halv åtta på blev att jag kom därifrån klockan tio över elva. Så kan det gå om man vill vara snäll och samtidigt tjäna lite extra dinero.
Det var en väldigt lugn eftermiddag/kväll på jobbet. Jag övade på att tappa och göra bra espressos.
Gick väl sådär och mjölkskummande har jag fortfarande ganska stora problem med. När jag fick till en bra espresso kände jag mig riktigt glad och gjorde mig två stora latte, en bra espresso och en lite sämre. En på baristamjölk och en på sojamjölk.
Tyvärr kände jag ingen skilland. Jo, på mjölksorterna men inte på själva kaffet. Jag måste lära mig det så att jag vet hur det verkligen ska smaka.
Övade så fort jag inte hade något att göra. Snart kommer jag bli riktigt bra på det där. Jag måste bara bli bättre på att tappa rakt och lite hårdare så kommer jag göra riktigt bra espresso.
Jag ser framemot dagen då jag är där. När jag klarar av att göra mönster av mjölken kommer också vara en bra dag.

Nu sitter jag och lyssnar på Lykke Li och känner koffeinet strömma genom kroppen. Jobbar sent pass imorgon igen och känner ingen stress till att hinna till sängen.
Funderar på när jag ska hälsa på far på modecenter. Vilken dag den här veckan innan jobbet jag ska ta mig tid. Troligen på fredag då det är lite modevisningar som aldrig är fel att gå på.
Snart dags att stänga av datorn och läsa lite tills koffeinet är borta ur kroppen...

Kaffeskolan.

Jag har gått kaffeskolan.
Där ingick ett teoriprov om allt vi hade talat om.
Jag fick svar på mitt resultat därifrån idag i inlådan på e-posten.

Hej hopp!
Bra jobbat på kaffeskolan! Du fick 85% rätt, vilket är bra, inga konstigheter!

Niceo. Jag kanske kan det där med kaffe.

Ledig.

Idag är jag ledig. Sen har jag två till lediga dagar i den här månaden.
Undra hur det här kommer att gå.
Jag undrar om mitt psyke kommer att palla det. Det är väl bara att vänta och se vad som händer.

The Grammy Awards

The Grammys suger.
Efter en halvtimme kändes det ovärt att man ens orkat vara vaken tills det började.

Skaka.

Oj vad tiden går snabbt när man dricker, jobbar heltid och har massa andra saker för sig.
Det leder till mindre aktivitet på bloggen.
Massa har hänt. Otroligt mycket, men just nu vill jag inte vara med.
Jag mår skit. Min puls är uppe i tusen och jag kan knappt andas känns det som.
Jag bröt ihop på tunnelbanan för min puls och hela min kropp bara sa ifrån. Tårarna fick komma. Jag undrade om det var så det känns att få panikångest.
Hela jag skakade och skakar till viss del fortfarande. Det skrämmer mig ganska mycket. Jag tror inte att jag har mått illa på det här viset tidigare. Jag bara skakar, mår illa och ångesten ligger och tycker i bakhuvudet.

Hela dagen på jobbet idag gick åt helvete. Jag var så väldigt rädd att försova mig vilket gjorde att jag knappt sov och stördes i min sömn. Vakande och gick till tuben så gott som direkt. Huvudvärken slår till. Jag började skaka.
Gjorde mig en latte. Skakar mer. Av någon anledning kände jag att jag borde visa hur bra jag är på att göra latte och så vidare så jag ställde mig vid espressomaskinen. Mina espressos suger. Jag tappar snett och de rinner igenom på mindre än 15sekunder (en bra espresso ska rinna på mellan 20-30 sekunder). Detta resulterade i att jag gjorde om de som blev dåliga, skummande mjölk för långsamt och hamnade efter i kaffebeställningarna.
Ångest! Panik! Jag orkade inte. Allt gick fel. En arbetskollega räddade mig och tog över min plats. Tack.
Jag ställde mig då för att göra lite röror istället men kroppen skakade mer. Jag kunde knappt följa instruitionerna.
När jag väl lyckades skakade jag fortfarande. Det kanske är bra att plocka lite disk, tänkte jag och sysslesatte mig med det ett tag vilket kändes lite bättre. Ingen kontakt med människor typ så det var lite skönt.
Sen kastades jag in i ruschen. Stod i kassan och gjorde fel efter fel, var långsam, hör inget. Ångesten steg i kroppen och jag ville bara sluta. Få bort den jobbiga känslan.

Någon timme senare gick jag därifrån.
Ångesten låg kvar och kroppen skakade fortfarande. Gick en tunnelbanestation för jag tänkte att luft kanske är bra men ingenting hände. Skakadet fortsätter fortfarande, som jag skrev tidigare.
Egentligen vill jag ringa mamma och fråga vad som är fel på mig, men hon är ju i Peru. Det är något fel på mig. Jag vet inte riktigt om jag är byggd för heltid. Jag mår dåligt av det och känner att jag måste prestera bättre än vad jag gör hela tiden. Jag får mer ångest när jag gör minsta lilla fel och när jag tänker tillbaka på sakerna jag har gjort kommer ångesten igen. Jag tror att jag behöver hjälp...
Jag vet inte vad jag ska göra. Det kanske går över. Man kanske vänjer sig, som folk säger att man gör. Eller så kanske man ska byta bransch, som Anna sa.
Jag trodde dock att det här var vad jag ville ha....

Angst eller ångest?

Januari-lista.

Jag lade upp den där texten som kommer på en annan sida igår, men eftersom jag inte känner för att skriva något nytt just nu så får det bli den listan som gäller.
Det är en lista som handlar om vad jag har varit med under januari.

- Vi har gjort oss hemmastada i den nya enorma lägenheten.
- Läs en hel den skönlitteratur. Läste om "Naiv.Super" och skriver allt i listform nu. Underbart.
- Tittat på alldeles för många tapeter.
- Valt tapeter till alla rum och också fått hem dem.
- Blivit klar med den där jävla uppsatsen. Hemmens forskningsinstitut kommer jag inte att prata mer om på ett tag.
- Slutat plugga - ångest.
- Sagt upp mig från McDonalds och jobbat mitt sista pass där. Någonsin!
- Skaffat mig ett heltidsjobb på Espresso House.
- Förälskat mig i klänningar.
- Sett "Juno" två gånger.
- SambosamboClara har flyttat in.
- Att titta på klänningar på tradera har blivit en vardagssyssla för alla i kollektivet.
- Jag har önkat mitt kaffeintag med 300%. Från inget till cirka tre koppar per arbetsdag. Jag tål inte riktigt koffein och bli superhypad av allt kaffe så att hela jag skakar, men gott är det.
- Hängt på bibliotek.
- Lyssnat på p3 minst sex timmar om dagen.
- Varit nykter hela månaden.
- Åkt vaxduk i pulkabacken. Det är det farligaste jag har gjort 2008.
- Minskat mitt börgareintag med 70%.
- Firat Maggis & Pontus födelsedag.
- Varit sjukligt fattig.
- Blivit kallad svartskalle på finska av några zigenare.
- Anna har kallat mig "gay" så många gånger att man nästan kan tro att hon menar det.
- Tagit ett steg in i sambolivet och skaffat gemensamt konto med Anna och Clara.
- Dragit ner på TV-serietittandet från minst ett avsnitt av dagen till max tre i veckan.
- Haft ständig daglig kontakt med Anna genom sms.
- Firat (Tim-)Citos födelsedag två gånger i Trosa.
- Lekt med småkusinerna, också kända som miniarmen, tills jag var helt slut.
Ettåriga tvillingar plus storebror på sex år tar musten av mig.
- Fått kommentaren "Du kan verkligen dansa. Det syns på dig" när jag har suttit ner.

Hittills i februari har jag:
- blivit onykter
- dansat på en bardisk
- försovit mig till det nya jobbet
- lärom ordet "Marsmellows" på finska - Vahtokarkki
- pratat finska med ett gäng trevliga kyssningsmänniskor och impade
mina arbetskollegor i och med mina "mad skillz".
- sett "Juno".
- Sett halva super bowl på en sportbar.

Ser fram emot i febuari:
- kaffeskola (som var idag).
- massa jobb.
- tapetsering.
- partay.
- läsning.

Sakna i feburari:
- pengar
- Cito som har åkt till Barcelona och kommer vara där i minst fyra månader. :'(

Super Bowl Sunday.

Igår natt var det Super bowl. Amerikanska finalen i amerikans fotboll.
Det måste upplevas tänkte jag och Clara. Eller egentligen mest Claras vän Annika.
Var ska man se det om inte på en sprotbar?
Även om vi var lite sena ut så börjar vi ringa för att boka bord på en sportbar inne i stan. Amerikans fotboll kan inte vara så stort i Sverige så vi tänkte inte alls på att det kanske inte finns någon plats, men samtidigt trodde vi att vi ändå är ute lite i tid. Klockan var ju bara sju och Super Bowl började vid tolv på natten.
Dock var det redan fullt när vi ringde. Vi var lite chokade och ringde till en annan sportbar lite längre i från stan men nära hem. Och där hamnade vi sedan senare på kvällen.
Nio kom vi dit för att träffades och tog lite öl, ätande nachos och de obligatoriska kycklingklubborna.
Mums. Dock blev jag kladdig över hela mig, men det är okej.
Jag smsade hela världen om att det var super bowl typ. Jag borde inte få dricka och smsa.

När matchen började var vi redan fulla och hade inget intresse av att se något. Annika hade tidigare sagt att vi s
skulle ha dricklekar till det hela. Så fort någon gjorde en touchdown eller likande skulle vi dricka. Det spårade ur ganska snabbt när vi började dricka till allt. Dessutom förstår ju ingen i hela världen något om den där jävla sporten som vi hade inte ens någon chans att följa med.
När halvtidsshowen kom igång så började vi att titta på den men orkade inte titta klar.
Taxi, som körde fel, körde oss hem.
Clara och jag snubblade ut ur taxin och tyckte att det var en bra kväll, ett bra event.
(Bilder kommer när jag har återfunnit min kamerasladd som jag inte orkar leta efter just nu)

Över!

McDonaldstiden är över!
Jag jobbade mitt sista pass igår kväll.
Min skiftledare nämde det för chefen som blev chockad.
Hon hade tydligen inte sett min uppsägning. Resten av kvällen droppade skiftledaren kommentarer i stil med Nästa gång du säger upp dig, se till att chefen vet och Du har den sämsta uppsägningen som inte ens chefen vet om.
Timmarna flöt förbi ganska snabbt även om jag ville sluta hela tiden.
Chefen sa att jag kunde få tillbaka mitt jobb när jag ville. Det var bara att säga till. Känns inte som om det kommer att hända.
Nu känns det så bra att det är över. Det är heltidsjobb på Stureplan som gäller framöver. Yay!

Det som också är över är nyktermånaden.
Idag får man börja dricka igen och jag stänger på jobbet 23:30. Om jag känner för det ska jag sedan dra vidare till villan för att fira en hel månad nykter med öl. Mmm, öl...

I morgon åker Timcito till Barcelona. Han kommer att vara saknad.