Nej.

Nej.
Sen förra inlägget åkte jag till jobbet.
Redan på väg till tunnebanan kände jag hur min mage inte vill vara med. Jag skakade av frossa på tunnelbanan och mådde illa. Ändå klarade jag mig de hela tjugo minuterna till centralen, men känner hur jag bara mår sämre.
Det går inte att jobba idag. Chansen att jag skulle spy på jobbet kändes maximal.
Så jag ringde chefen. Hon sov. Jag berättade hur läget var och sa att jag inte kommer att jobba.
Satt mig på tunnelbanan hem med krampsmärtor i magen igen. Kommer till Tensta och min kropp orkar knappt gå av tunnelbanan för att gå hem. Allt säger emot.
Nu, en timme senare, ligger jag i min säng. Jag ska somna om och hoppas att allt är bättre när jag vaknar igen.
Den här dagen har börjat så dåligt så jag hoppas verkligen att den blir bättre.