En helg i Trosa.

I helgen, lördag till söndag, har jag varit i Trosa.
Jag blev hämtad från stationen i Vagnhärad av mor och far. Kom till Trosa och åt lite för att sen gå över till grannen på caipirinhas a la Bertil. På deras veranda satt vi och drack. Pratade och försökte förstå de ryska sommarbarnet som de har. Ibland förstår man inte alls vad han säger nämligen även om han svenska blir bättre och bättre.
Hemma på 62an var det lugnt. Jag tog ett långt bad. Öppnade mammas badrumsskåp och hamnade i produkthimmeln. Det fanns krämer och andra bra saker till allt. Min hud har aldrig varit sådär mjuk som den var efter en omgång med krämer och fina saker. Det kändes fint. Jag hamnade vid TVn och såg på TV-serier alldeles för långt in på natten och hostade sönder mig när jag försökte sova. Jävla hosta.
Morgonen kommer och jag tar mig upp för att cykla. Går över till grannen och lånar en cykel som jag sedan tar runt i Trosa. Fikar på ett nytt fik i Trosa och dricker god mintchoklad och äckligt kaffe. Jag tror fortfarande att det bara är Hanna på Hannas café som gör vettiga cappos i Trosa för hittills.
Eftermiddagen närmade sig och det stod födelsedag på schemat. Födelsedagsfirandet hölls på 64an och det var granne Bertil som firades. Mycket god mat och trevligt sällskap. Satt och pratade med Gustav om liven.
Magen blev minst sagt full och jag lämnade sällskapet för att träffa Monika.

Monika är min mest mogna vän.
Hon har fast anställning, bil och ett eget hus ute i skogen utanför Västerljung. Hon pratar om hur huset ska målas om, renoveras och verandan ska byggas samt att veden ska huggas. Väldigt vuxet. Det enda jag har som hon inte har är en gymnasieutbildning. Man behöver tydligen inte studier.
Vi tog oss en fika på ännu ett nytt café i Trosa som visade sig göra drickbar kaffe men inte perfekt.
Vi träffas ju inte så ofta men så fort vi träffas tar vi en genomgång på allt som har hänt, vilket vi gjorde över kaffet. Tog en promenix i Trosa för att konstatera att de nya husen vid torget inte alls var fina. Därefter bestämde vi oss för att åka till Monikas hus där jag tidigare inte hade varit. Det är ett fint hus men som skriver tidigare har hon många planer på vad hon ska göra med det. Tiden flög iväg och innan jag visste av det hamnade jag på ett knökfullt tåg hem till Stockholm igen.
Det var en bra intensiv helg.