Alice.

Åkte för att se två Alice i underlandet-filmer för några dagar sen.
Som ett barn full av förväntan.
Älskade Alice, min absoluta favorit.

Men!
Första filmen verkade inte förstå att det faktiskt finns två Alice-böcker,
Alice in Wonderland och Though the Looking Glass.
Så den filmen blandade fitligt böckerna, fel personer sa fel saker och skådespelarna
måste skämmas av att ha den filmen på deras CV.
De hade ingen talang.

Andra filmen, en Alice-film från 1966 av BBC.
Underbart, tänker jag. Svartvit och allt.
Inte då.
Besvikelsen slår in redan efter några minuter när jag märker fel
och otillräckligthet i filmen. Den försöker följa boken, det märks,
men fortfarande inte godkänd.
Alice var en tråkig flicka som var arg, vilket hon verkligen inte är.
Hon är det bästa nyfikna barnet med enorm fantasi och lustigheter för sig.

Lär er filmskapare som ska göra Alice-filmer.
Läs boken innan! Det underlättar.

Min själ kände hur den lite dog av de dåliga filmatiseringarna
då jag började längta bort och inte se dem mer.
Bara rulla under täcket och skratta med min väl utslitna bok som innehåller båda böckerna
i handen istället för att de någon av de filmerna någonsin igen.