Jobb...

Jag tycker inte om mitt jobb.
Jag är så klar med mitt jobbet. Jag byter bort pass för att jag inte vill gå.
Sjukanmäler mig när jag känner minsta lilla symptom av möjligt sjukdom. (Okej, det var en överdrift)
Jag trivs i vilket fall inte.
Igår gick jag och åt godis på jobbet och låtsades vara upptagen.
Jag mailade om baristajobbet jag var på intervju på för ett tag sen och undrade om jag var bortglömd.
Svaret är som följer:

Hej Jenny!

Nej du är inte bortglömd. Jag fick ett bra intryck av dig, men december har varit en ganska lugn månad på rekryteringssidan, så det har inte dykt upp speciellt många lediga tjänster. Januari brukar det bli lite mer snurr, så jag räknar med att det kommer dyka upp en del vakanser på våra kaffebarer.

Du finns med på min lista över kandidater jag vill skicka på en andra intervju till någon av våra platschefer.

Det var väl bra då.
Senare samma dag ringer ett okänt nummer till mig som börjar prata om jobb.
Undrar om jag jobbar nu och vad jag tjänar och säger att jag jobbar för dem kommer jag få mer pengar, eftersom jag gjorde så bra intryck på dem när jag var där på intervju i sommras. Detta är en asiatkrog i Solna.
Tyvärr bröts samtalet då jag satte mig på tunnelbanan, men det låter som ett jobb jag vill ha. Jag vill tjäna mer än resturangavtalet betalar och vill verkligen inte jobba på mitt jobb längre. Jag gör allt för att byta.
Jag försökt ringa upp asiatstället när jag fick mottagning igen men kom bara till en fax så jag ska väl inte ropa hej än, men jag hoppas och håller tummarna.