Övervikt.

Jag har aldrig varit bra på det där med att packa. Jag packar saker i ojämna lådor när jag flyttar och proppar mest ner saker för att jag bara vill bli klar. När det är dags att packa upp blir det obra och jag hittar ingenting.
Samma gäller packning inför resor. Jag oftast tar jag bara en liten ryggsäck. Dock när det gäller längre resor, alltså som nu när jag ska hem härifrån, vet jag inte var alla saker kommer från. Jag har varit här ett halvår och åkte båt hit, ergo ingen viktgräns. Det betyde att jag konkade en stor resväska som var mycket tyngre än vad jag klarade. Nu flyger jag hem. Jag har 23kg i tillåten vikt på bagaget som checkas in, två fulla resväskor, samt åtta kilo i handbagage.
Förra veckan trodde jag att jag lätt skulle klara det utan att det skulle vara för svårt. Nu inser jag att det inte alls kommer vara så. Jag har packat det mesta nu och tvättar det som behöver tvättas. Mina resväskor har passerat den tillåtna gränsen och mitt handbagage kommer ännu en gång vara fullt av böcker. Jag suckade djupt när jag såg att vågen visade att det inte skulle gå ihop. Övervikt är det nya svarta?

Min far har betalat flera tusen i övervikt när han skulle tillbaka från Kina och mor brukar lyckas med övervikt när hon flyger tillbaka från Peru. Det kanske hör till min familj att tycka om övervikt. Ja, argummentet skicka saker hem har också slagit mig, men när vi tittade upp priser på det insåg vi att överviktspriset är billigare än postpriset. Konstigt, men sant.
Mitt största problem just nu är hur jag ska orka rulla runt mitt bagage från tåget till flygplatsen. Jag har fortfarande inga arm-muskler och mer än 30kg är mycket för mig. Jag börjar samma kraft redan nu.