Ger upp.

Jag sitter vid en dator på Södertörns bibliotek. Det finns knappt några människor här och är ganska tyst. Skönt.
Jag har skrivit ut min uppsats och andra anteckningar här och läser igenom dem. Ju mer jag läser ju mer märker jag hur mycket jag saknar. Jag inser att vara klar den fjärde januari faktiskt inte är möjligt och att jag avskyr min text. Jag är inte nöjd med språket, upplägget eller informationen. Ångesten stiger i mitt bröst och jag orkar inte ens titta på de där papperna som ändå på något sätt ska visa vad jag har gjort de senaste månaderna. Jag är minst sagt missnöjd på mig själv och skyller allt på mig själv också.

Jag vet att min kropp har sagt emot mig så många gånger under hösten. Jag har varit sjuk, haft otroligt ont i olika delar och vissa dagar inte orkat ta mig upp ut sängen.
I mitt huvud händer fler saker än någonsin tidigare. Allt snurra runt och jag orkar inte ta tag i det för det skulle ta för mycket av den styrka som jag har kvar. En styrka som snart hamnar på minus. De gånger jag har börjat ta tag i saker och ting som rör sig där uppe har jag inte orkat göra något annat på hela dagar, inte heller prata med någon och blir halvt förlamad
Jag tror att det som händer i mitt huvud som inte får komma ut eller som kommer ut på fel sätt i och med att jag tar ut det på folk som inte alls har något med saken att göra har gjort att min kropp inte vill med mig.

Jag vill göra det som får mig att känna mig bra. Som ger mig något och just nu verkar det inte vara mina studier som jag verkligen inte klarar av. Jag blir också besviken på mig själv när jag inte gör något på en dag eller två. Bara är där i min bubbla där saker och ting inte händer. Inget händer, men jag fortsätter ändå någonstans i bakhuvudet att ha tankar på att saker och ting kommer att lösa sig på något magiskt sätt och ha ambitiösa tankar på vad jag ska göra nästa dag eller någon annan dag. Den där andra dagarna verkar inte riktigt ha kommit.
Jag har så svårt att ta mig i kragen och faktiskt göra det som behövs och inte det jag vill just för stunden eller distraherar mig med.
Jag gör slut på saker som jag aldrig vill ska ta slut och förstör min egen väg. Gör allt för att det inte ska synas utanpå för där ska det vara städat och bra. Utåt mår jag nog som vem som helst.

Även om jag under de senaste månaderna tror och tycker att jag har blivit mer stabil i mitt humör utan att börja gråta på när jag går i stan utan någon anledning så är det mycket kvar att göra. Jag påstår ofta att jag är nöjd med mig själv, vilket är sant till en viss del. Jag är nöjd med mitt utseende och kan ärligt säga att jag inte skulle vilja ändra på något. Visst skulle jag må bra av starkare muskler och mer trimmad kropp, men jag är väldigt nöjd annars.
Mitt självförtroende och självkänsla är jag också nöjd med. Det är på topp.
Det jag är mindre nöjd med är mitt beteende och hur jag hanterar saker och ting, som framgår här tidigare. Jag har behandlat människor sämre än det förtjänats, behandlat mig själv som skit eller som en jävla prinsessa och nästan inget emellan. Jag inte uttryckt mig när jag borde och skulle ha tjänat på det. Jag har gråtit en hel jävla massa under hela 2009 och mestadels själv tyst i ett hörn.
Mitt känsloregister har varit högt och lågt. Jag har känt enorma lyckokänslor och nekat mig den lyckan. Jag har varit låg och tyckt att jag förtjänar att vara ännu lägre.
Jag tror att jag ska kunna göra massa saker men gör mindre än hälften och låter min kropp ta över i trötthet och värk.

Min kropp och jag har lite gett upp.
Jag gömmer mig bakom skönlitterära böcker, jobb och andra aktiviter. Jag vill att allt löser sig sådär mystiskt som alla säger att det gör. "Sånt där brukar ju lösa sig". Inte för mig, inte just nu.
Min plan nu är att att låna några böcker här på Södertörn och i början av januari tenta av en kurs som gör det möjligt att jag kan få fortsatt studiestöd, vilket inte är möjligt just nu.
Jag vet just nu inte om jag är sugen på att fortsätta plugga. Jag vet inte vad jag vill göra med något. Att läsa konst skulle säkert vara kul, men det skulle också att jobba på något café eller dagis till exempel. Jag är vilse och vet inte vart jag ska ta vägen. Var jag vill vara. Vad jag vill bli.

Det löser sig, så brukar allt bli. Det kommer fixa sig till slut.
Det är inget tvivel om, fast nu känns skiten sur och 
flera mil ifrån, det ordnar sig...?
Ja, vi får väl se hur 2010 går. Jag är inte redo men om några dagar börjar vi ett 
nytt årtionde.

Ge blod.

Jag fick nyss ett sms från Amy där det stod: Är du mogen för blodlämning? Vi tänkte gå idag.
Jag svarade att jag inte kunde, även om jag gärna vill. Tidigare har jag gett blod en gång. Som tjej får man ge blod tre gånger om året, killar får ge fyra gånger per år.
Så det skulle betyda att jag kan ge blod var fjärde månad. Detta har blodcentralen påmint mig flera gånger efter att jag gav blod någon gång i somras. Det gör inte ont och det tar ungefär tio minuter. Dessutom får man lite att äta när man är på blodcentralen.
Dock finns det flera krav som gör att det lite svårt att ge blod, på gott och ont. Alla krav hittar ni här. Jag vet att jag just nu inte uppnår alla krav eller hur jag ska uttrycka mig. Jag går bort på av tre anledningar.

Jag piercade mig i slutet av augusti och får därför inte ge blod på ett halvår. Jag känner mig inte alls fullt frisk då min förkylning inte vill ge sig och jag har haft en ny sexpartner under de senaste tre månaderna.
Slutsats: jag får ge blod tidigast i mars.

Jag förstår lite varför de ska ha alla krav att uppfylla, men samtidigt så säger de också att de testar allt blod innan det hamnar i någon annan person. Så om jag faktiskt skulle fått HIV eller något annat skulle mitt blod ändå inte användas. Och så vidare.
Dessutom så tycker jag fortfarande att det är helt fel att homosexuella män inte alls får ge blod. Samma sak med att människor som spenderat mer än tre år i Mellan- och Sydamerika inte får ge blod. Det är galet.
Om nu blodet testas innan det används varför tar man då bort en stor grupp av befolkningen som kanske är villiga att ge blod, blod som skulle behövas vid en olycka till exempel, om man fortfarande vill att folk ska ge blod?
Det är klart att inte alla vill ge blod, men jag tror att det skulle vara fler som gav blod om de fick. Jag hoppas i alla fall det.

Jag ska göra mitt bästa för att vara på blodcentralen i mars.
Om det är någon som vill följa med mig då eller som känner sig inspirerad att ge blod nu - gör det. Ditt blod behövs.

Böcker.

På senare tid har jag gjort allt och inget.
Jag har pluggat, jobbat med de två barnen jag tar hand om två dagar i vecka, gått på konsert och så vidare. Allt och inget. Saker har känts så vardagliga att det nästan är tråkigt.
Ändå är jag mer stabil i mitt humör än på länge.

Jag har bestämt mig att jag ska läsa alla böcker på BBC - The Big Read - Top 100-lista på ett år. Då jag har läst runt 20 innan och en tar jag bort, det finns inte en chans i världen att jag skulle ta mig igenom hela James Joyce Odyssen så tror jag att jag kan klara det. Bara den är ett ett års projekt. Listan i sig är ganska dålig egentligen. Alla Harry Potter-böckerna har till exempel kommit med och chicklit som Bridget Jones Dagbok är också med. Dessutom finns några klassiker som Skattkammarön, Catch-22 och Räddaren i nöden bland andra.
När jag kom på att jag ville göra det här gick jag runt i bokhyllorna och letade efter vilka böcker vi faktiskt har som finns på listan och som jag inte har läst. Jag fick ihop ett tiotal böcker efter en tids letande. Nu står de staplade vid min säng och väntas på att läsas.
Anna och jag pratade om att det kan vara svårt att klara cirka 80 böcker på ett år för mig. Vissa är riktigt tjocka medans andra är tunna. Dessutom ska jag ju plugga så jag kommer att behöva läsa kurslitteratur också. Jag ska i alla fall göra mitt bästa och tycker det på ett sätt är ganska skönt att veta vad jag ska läsa framöver.

MIn litteratur nu består av ekonomi - Freakeconomics, som förklarar ekonomi genom att ställa frågor som Vad har en fastighetsmäklare och en sumobrottare gemensamt? Roligt och intressant.
Jag läser också älskade Jonatan Saffran Foers senaste bok Eating Animals som handlar om djurplågeri. Hur djur behandlas och ses och äts bland annat.
Sista boken som ligger där i böcker som ska läsas innan 2010 är en pocket om finska vinterkriget. Kurslitteraturmässigt och med lite för många detaljer än vad jag orkar eller vill läsa, men då jag måste ha en bakgrundsbild till min uppsats och skriva en hel del om just vinterkriget för att förklara varför min kommitté, Centrala Finlandshjälpen, bildades och så vidare så måste jag förklara krigsförloppet. Något som tar lite längre tid än vad jag hade tänkt.
Det känns, när jag tänker på det, lite som en tragisk litteratur jag läser.
Ekonomi, krig och djurplågeri är inte de muntraste ämnerna man kan läsa men något får mig att fortsätta läsa alla komma en tredjedel in i alla.

Nu ska jag ta Obbans dator(hans dator har word och är tusen gånger bättre än min) och mitt USB-minne med mig till Tensta bibliotek. Där ska jag försöka skriva på utan att känna att det är massa saker som jag annars skulle kunna göra i lägenheten. Ska bara få i mig ännu en kopp te och övertyga mig om att förkylingen är borta efter det.

Schema.

<-- Jenny, 2006 som har en digitalkamera och leker alternativ.

Jag är övertrött efter att ha varit på arbetsintervju, fyra timmar i en datasal och bara knapades på tangenterna konstant för att sedan avsluta dagen med sista föreläsningen på barns språkutveckling. Sen jag kom hem orkar jag inte mer. Jag är trött i huvudet och har druckit alldeles för mycket kaffe idag. Jag ska gå och lägga mig om en sekund typ.

Imorgon börjar jag det nya jobbet som barnflicka för en två-åring och en fyra-åring som bor i stan. Efter det blir det återträffas-middag med Drottningholm på Kungliga slottet. Innan det ska jag tvätta och skriva ännu mer på min uppsats. Skriva, skriva, skriva. Nu är det fan dax att komma igång på riktigt och känner mig stressad för att jag har tvingat mig att göra ett schema över min vardag. Och skriva med fritid. Nu vet jag vad jag ska göra varje dag. Det är bara att göra det. Mitt schema är späckat och jag ska hinna med allt.

Nästa vecka ska jag på intervju för RFSU. Jag söker jobb som sexinformatör på högstadiet och gymnasiet. 50timmars utbildning ingår i jobbet och sen får man prata med ungdomar om sex och få betalat. Om allt går som jag vill kommer jag ha tre deltidsjobb efter det. Ännu en anledning att ha ett schema och hålla det. Vem hade trott att jag skulle göra det och varför gjorde jag inte det tidigare.

Surdegsbröd.

Jag bakade bröd med hjälp av Tim och Mirjam här om dagen för att ge till Anna som födelsedagsfrukost igår.
Det var ett lätt lantbröd vi gjorde då som blev riktigt lyckat och lätt att göra. Jag äter en bit nu och tycker att det alls inte var så tokigt att baka bröd. Något som är ganska nytt för mig.
Tim och jag kom fram till att vi nog aldrig har bakat bröd men recept kan vi läsa och det gick ju, som skrivet, fint.

Idag ska jag utmana mig. Jag ska baka (finskt) surdegsbröd. Surdegsbröd ska jäsa i timmar och det tar mer än två dagar innan det är helt klart, lite beroende på hur lång tid man låter brödet jäsa. Lite jäst med massa massa mjöl.
Då jag fortfarande sitter i pyjamas och inte tycker om vädret därute har jag bytt det grova rågmjölet mot fint rågmjöl. Jag hoppas det går lika bra. Annars kan jag väl alltid skylla på att det är min första gång.
Jag började nyss. Just nu väntar jag i tio minuter på att vatten, jäst och salt ska gossa ihop sig lite. Därefter kommer hälften av mjölet i och första jäsningen börjar. Jäsningstid: 12-24 timmar. Nästa jästid efter ha lagt till lite mer mjöl är lika lång. Det ska jäsa en omgång till men då bara tre timmar.
När bördet sen har varit i ugnen i lite över en timme så är det bara att låta bördet mogna i två dygn. Sen får man äta det. I parktiken betyder det här att jag har nybakt bröd om fyra dagar ungefär.
Det är väl en av anledningarna man heldre köper surdegsbröd, men jag ska göra ett vettigt försökt på det hela i alla fall. Min recention av brödet kommer om fyra dagar. Håll tummarna.

Vardag.

Jag sitter vid köksbordet med en kopp kaffe och en Jonte på andra sidan bordet.
Igår hade vi middag här och några blev kvar över natten. Det var trevligt.
Planen för idag, jag har börjat göra planer(!), är att skriva klart min del av grupparbetet till barns språkutvecklingskurs, läsa lite till min uppsats och sen runt fyra-tiden träffa Tim som kommer hit och förväntar sig middag. Något som inte är allt för svårt att fixa.
Jag känner mig lite mer i fas i mina studier. Det är lite jobbigt för mig att planera mina egna dagar och vad jag bör plugga på, var och hur mycket bland annat. Det skulle vara så skönt att ha föreläsningen och seminarium där man får saker att läsa innan och vet precis vad som förväntas av en. Icke. På C-nivå ska jag tydligen ha så mycket självdisciplin att jag klarar av det.

Annars rullar livet på. Jag har värk. Hostar smått och sover troligen för mycket.
Anno fyller år imorgon så det ska vi fira med poesi vid Fridhemsplan på kvällen.
Jag fyller år på lördag. Jag önskar mig inte så mycket, det skulle vara trevligt att läsa Jonatan Safran Foers nya bok Eating Animals eller annan bra litteratur. Trevliga upplevelser är också välkomma.
Jag har inga födelsedagsplaner som är klart formade än. Det finns isskärmsvisning i Kungsträdgården. Kan vara trevligt men också väldigt kallt. Annars tänkte jag väl sitta på något café och dricka kaffe och njuta av Stockholm. Bara lugnt och fint.
Jag undrar om det är som Blink 182 sjunger "Nobody likes you when your 23" i What's my age again. Återstår att se. På söndag.

Värk och hosta.

För några dagar sen slutade mitt huvud att göra ont. Hjärnskakning över.
Det var så väldigt skönt att inte ha de där konstanta huvudvärket som gjorde det svårt att koncentrera sig på något annat. En hel dag fick jag uppleva utan smärta sen satte det igång igen.

Efter några vändor till ungdomsmottagningen kom jag fram till att jag ska ha en kopparspiral insatt så jag bokade tid på mödravårdscentralen. I tisdags var jag där. Det enda jag tänkte på var att det här är bästa sättet att vara barnfri utan hormoner i fem år. Smärtan måste vara värt det.
Och ja, det gjorde ont. Själva insättningen gjorde ont och efteråt gjorde det också ont resten av dagen.

Anno är sjuk och hostar massa och sover massa för att försöka kurera sig. Jag märkte att jag också började hosta och igår låg jag dubbelvikt hostandes och trodde jag skulle dö. Hela Dyvingegränd var sjukligar igår. Anna och jag hostade och Obban var förkyld deluxe.
Anniko tog hand om oss och lagade lunch och läste saga för oss. Det var fint. Anniko är bra på att ta hand om oss.
Jag gick och lade mig med inställningen att jag ska vara frisk när jag vaknade. Positiv inställningen. Låg helt stilla hela natten på rygg någonstans mellan svett och frossa. Sov till och från i tolv timmar. När jag vaknade kändes allt bättre igen.
Jag hostar inte. Det slutade jag med under natten. Jag är lite förkyld fortfarande men det gör mig ingenting då det är inget mot så jag kände mig igår.
Allt känns bättre igen.
Jag är redo för Berlin imorgon. Oh. Nu blir det 20år sen muren föll-firande för mig i fem dagar från och med imorgon.

Menskopp.

Jag försöker tänka på miljön så mycket jag bara kan och försöker göra mitt bästa för att lämna så lite avtryck som möjligt på miljön.
Man kan göra mycket för miljön och en grej som jag börjar med idag är att jag tänker använda menskopp eller femmecup som den heter på engelska.
Det är den ni ser på bilden. Varje binda eller tampong förpackas och kastas vilket gör att man skadar miljön med detta engångsmaterial

Menskoppen är gjord i plats och man för upp den i slidan precis som en tampong. Till skillnad från en tampong behöver man inte byta den lika ofta och den går att använda om och om igen. Denna kopp kostar lite under 300 kronor på menskoppens hemsida och de har väldigt snabba leveranser. Jag beställde min igår och testar den idag för första gången. Jag måste säga att det inte alls känns konstigt och med tanke på att jag hade tampong på mig innan känner jag mig bättre i menskoppen även om jag inte har fått till snittsen helt på hur jag ska föra in den och vi får väl se om åtta till tolv timmar(!) om jag får till snittsen med att få ut den också.
Man kan tro att menskoppen är en ny uppfinning men om man läser på lite så vet man att den har funnits i över 100 år. Dock har användingen av menskoppen varit problematisk då det inte minst på 1930-talet var 'fult' att röra underlivet. Mer om menskoppen kan ni läsa här och här.
Vad jag vet så görs det inte heller så mycket reklam för menskoppen så som det gör för bindor och tamponger av alla de slag. Dessutom finns den inte att köpa i mataffärer vilket är ännu en anledning till att inte så många vet om den.

Jag hörde talas om menskoppen för flera år sedan och har sen dess varit intresserad av att ha en men av någon anledning inte skaffat den förrän nu. Med tanke på att jag inte har haft mens på flera år (i alla fall inte regelbunden) innan nu så kändes det dumt att skaffa en tidigare. Nu när jag har det igen känns det som en bra investering då jag har märkt att jag ändå gör av med över 100 kronor per mensperiod på mensskydd.
När jag var på sexdagarna på Södertörn från någon vecka sen var det en tjej som berättade om menskoppen där igen. Då fångade den mitt intresse lite extra och igår slog jag till.
Med min menskopp fick jag också en broschyr där det står lite om vad man sparar på att ha menskopp. Jag översätter från engelska:
Genomsnittskvinnan använder 11,000 tamponger under sin livstid; vill du verkligen vara genomsnittskvinnan?
En menskopp kan användas i flera år och är inte dyrare än de kostnader som varje månad läggs på mensskydd.
Änvänd menskoppen och minska dina mensskyddskostander med 97%.
Kan du verkligen ignorera att spara så mycket?
Jag är lite skeptiskt att jag sänker min kostand med 97% men det kanske är sant. Jag 'är väldigt glad att menskoppen finns. Det bästa med menskoppen förutom att den är bra för miljön är att den är en. Om man har den med sig behöver man aldrig oroa sig för att ha med sig andra mensskydd. Det känns för mig som en riktigt bra grej. Jag som alltid glömmer att ha med mig mensskydd eller inte har tillräckligt många och det händer att jag i panik springer in i en affär och köper fler även om jag har massa hemma.
Med menskoppen får man en fin tygpåse att lägga den i mellan mensperioderna. Mycket praktiskt. Jag är i min första dag av användande mycket nöjd.

Svullen hjärna.

I måndags jobbade jag. Mitt huvud värkte efter jag natten till söndag trillat och slagit i det rejält. Dagen började okej men ju mer dagen gick kände jag att jag inte kunde fokusera. Jag mådde illa och visste inte vad som var fel.
Jag tänkte hjärnskakning och blev orolig och ringde vårdgudien. En förvirrad sjuksköterska svarade att jag borde åka in och kolla mitt huvud på akuten.
Det gjorde mig ännu mer orolig och rädd. Berättade för 'chefen' på jobbet och gick därifrån i tårar för att ta bussen till Karolinskas akutmottagning.

Annika mötte mig väl där och far råkades ringa vilket ledde till att han också befann sig på akuten med mig. Tre timmar väntan. Under den tiden hinner de kolla mitt blodtryck, ta tempen samt göra flera neurologiska tester med mig och komma fram till att jag har en hjärnskakning. En mild sådan och att mitt huvud troligen kommer göra ont ett tag framöver. Farbror doktorn berättade att jag inte ska vara rädd att ta värktabletter en tid nu. Det kommer göra ont men det går också över. Jag ska undvika alkohol i minst två veckor.
Jag gör som farbror doktorn sa, men har fortfarande ganska svårt att fokusera på någonting under en längre tid. När jag inte förstår något skyller jag på min svullna hjärna, även minsta lilla sak. Det känns inte helt som om jag är mig själv.

Veckan hittills känns fyllde med vård.
Jag har varit två gånger på ungdomsmottagningen och bokat tid till mödravårdcentralen nästa vecka. Så jag har träffat tre läkare, en barnmorska och tre sjuksköterskor på tre dagar. Det känns sådär. Ibland har jag för otur känns det som.
Jag lever däremot. Standing strong. Jag är här även om jag inte är helt hundra på allt just nu.

Slut på ännu en vecka.

Jag sitter här i en tom, halvren lägenhet med serpentiner och ballonger i min pyjamas.
Mitt huvud bultar och mitt knä är blått och sårigt. Konsekvenser av gårdagen.
Funderar över monogaminormen som finns i vårt samhälle och drömmer mig bort till andra platser och andra tider. Andra händelser.
Känner mig väldigt tom på känslor och vill springa ifrån de som jagar mitt huvud och fortsätter att lägga de där sakerna som jag borde ta tag i längre bort, långt bak. Om det inte syns så finns det inte.

Imorgon blir det ungdomsmottagningen på morgonen. Jag ser inte fram emot det.
Jag tog bort min P-stav för över en månad sen och bokade då tid för en rådgivning om annat preventivmedel och se om jag mår bättre utan staven.
Jag har ingen aning om vad jag ska säga då. Jag vill inte ha fler hormoner. Kondomer i längden håller inte, men egentligen så spelar det väl ingen roll då jag knappt har sex med någon annan än mig själv längre.
Jag hoppas på att jag får några tips eller något när jag går därifrån imorgon.

Höstlovet börjar, här i Stockholm, imorgon. Därav har Drottningholm öppet hela vecka. Jag hoppar in och assistentar några timmar under tre dagar. Lagom.

Det största som händer imorgon är annars att vi får en ny sambo.
Clara flyttar in hos sin pojkvän Anton, alltså femhundra steg här ifrån. Då Anna och jag inte skulle klara av att betala hyran helt själva så har vi skaffat en ny sambo.
Anno står väl för skaffandet mest för att det är hennes gamla klasskompis som flyttar in, Robert, mer känd som 'obban. Lite testosteron på D-gränd alltså.
Jag har aldrig bott med en kille tidigare undra om det är något i mitt beteende jag måste ändra på.
Kanske sluta med att dra av mig kläder i det rummet jag befinner mig i, oavsett vilket, när jag bestämmer mig för att byta om.
Kanske tänka på att jag inte skrämmer människan med att prata så högt att det låter som om jag är arg, vilket jag oftast inte är.
Eller så kanske han inte har något emot det. Jag ser fram emot att ta reda på det.

Vecka 48-49.

Ibland händer det så mycket kul i musikväg i Stockholm. Vecka 48-49 är en sådan vecka. En vecka då jag egentligen vill gå på fyra konserter. Varannan dag i en hel vecka.
Först ut måndag vecka 48 är Mew:Jag har inte helt bestämt mig om jag ska skaffa biljett eller inte. Skulle vara kul att se de där danska indiemännen och deras ljusa röster.

Veckan forsätter och på onsdagen går Anna Ternheim på södra teatern. Jag har självklart biljett. Hennes soloturné innan hon försvinner till USA och troligen inte kommer turnera så mycket i Sverige längre ser jag verkligen fram emot.
Veckan forsätter med Miike Snow på Debaser. Inga förköp och jag diggar debuten. Animal är grym.Sist men inte minst, på måndagen vecka 49 intar Paramore scenen på Fryshuset. Jag har tyckt om Paramore sen spotify sa till mig att jag kanske skulle tycka om dem. I do. Jag visste inte att de var med i soundtracket till den där vampyrfilmen som inte ska nämnas vid namn innan dess. Jag har precis köpt mig en biljett.

Det kommer att bli en fantastisk vecka.

Note to self.

Golven, alltså taket till grannarna, är tunna i Tensta.
Detta gör att när man spelar wii fit och trappar på golv och fit-bräda så hörs det genom golvet till grannarna. Jag bör tänka på vilken tid på dygnet det är innan jag sätter igång och spelar. Annars kanske en trött granne kommer upp och säger till mig att sluta hoppa då de försöker sova.
Jag har lärt mig min läxa.

Självporträtt.

Jag gick igenom bilder som legat på min kamera ett tag. Jag tar många bilder på mig själv och borde nästan börja ett 365 dagars projekt med självporträtt. Kanske lagom till nästa år eller tills min födelsedag är det dags för att börja? Ett 365dagars projekt är att fota ett självporträtt varje dag oavsett var man är och hur man känner sig. Det skulle gå.
Jag tycker om mig själv och fotar gärna mig själv oavsett hur jag mår. Att ha en clownnäsa hemma gör också att i alla fall jag vill ta fler bilder på mig själv.

Annars så ska jag fira en av mina bästa vänner idag, Thömas. Kommer bli kul. Sen blir det Drottningholm i helgen. Samma gamla vanliga.
Lördagsavbrott från vanligheten är att se Kings of Convenience live på Nalen. Nya skivan går på repet och den är mycket fin. Ser ut som om det kommer bli en bra helg. Om jag lyckas klämma in en skönlitterär bok där också skulle den vara fantastiskt.

Plugg & Venessa Mae

Kulturhistoria.

Jag sitter hemma och ser på Tv. Nej, jag ser inte på Hollywood-fruarna utan jag ser på nazisternas konststölder som pågick under 40-talet från olika länder runt om i Europa. Mycket spännande måste jag säga och det får mig att känna mig mindre 'skuld' att jag inte skriver en essä eftersom det är precis det är en essä i nazi-Tysklands kulturhistoria.
Jag kan inte förstå att nazisterna stall så mycket konst från bland annat Frankrike och Polen som sedan bara till viss del har återfunnits. Hur många vanliga människors ägodelar som blev utdelade till tyskarna som kom på lång tåg från runt om i Europa. Det känns som en annan värld och inte alls som att det hände i västvärlden för ungefär 50år sedan.

Jag har också bestämt mig för att läsa en fördjupning eller som det kallar det på Södertörn, en litteraturkurs, i just kulturhistoria då det har fångat mitt intresse. Den 'lilla' människans historia är viktig i historieskrvingen även om det är en klurig historia att berätta.
Det här är precis lagom historienörderi på en måndagskväll som denna. Jag ska avrunda kvällen med en kanna slottste och kurslitteratur vid kökdbordet. Avslappnade.

Pajas på Boden bar.

Så pajasbilder togs idag av Martin i kneipen här i Tensta. Jag stod med starka ljus på mig och en Mirjam som stylist. Martin fixade lite med bilden och nu är det klar.
Det färdiga resultatet visas ovan. Jag är en sån pajas och jag kommer att vara på Boden bar den 26 september. Ses där!

P.

I fredags hade vi P-party (för att fira tre födelsedagsbarn), alltså man fick komma på vad som helst på bokstaven P. Det fanns prinsessor, en präst, en patiens, en polkagris, Pippi och så vidare. På bilden står jag med en av prinsseorna. Man kan tro att jag var en clow, men då det var p-party var jag självklart en pajas. Vi åt potatis- och purjolökssoppa och pannkakor samt bjöd på popcorn och piña colada. Badkaret var en pilsnerpool där ölen förvarades.

Det var en trevlig fest och det kom ganska många vilket var kul. Vi hade spanska couchsurfare här som var väldigt trevliga och det var de övriga gästerna också. Nu ligger det en drös med bilder på facebook på alla från P-partyt och det är mycket vackra.

Idag fick jag ett mail från en bekant som löd: Du har ju clownbyxor. Frågan är om du har clownnäsa? Vill du vara clownmodel till en affisch för en klubb på bonden bar?
Jag vet inte vad jag ska svara men jag är minst sagt intresserad. Boden bar är något jag mer än gärna gör reklam för så det är väl bara att skaffa en clownnäsa, sätta på sig clownkläderna och ställa sig framför en kamera och göra clownposer. Det vore dumt att inte göra det.
Bildbevis kommer med största sannolikhet hamna här. Jag väntar med spänning på vad som kommer att hända.

Konserthöst.

Ibland är Stockholm helt fantastiskt att bo i. I alla fall en höst som kommer med alla de artister som dyker upp.
Anna Ternheim, Paramore, Kings of Convincies, Mew, First Aid Kit, Laleh bland andra kommer till vår huvudstad och jag längtar. Jag vet att ekonomin inte kommer räcka till att se alla band jag vill se men jag kommer minst se två av artisterna/banden jag nämnde jag har redan biljetter till ett av dem. Det känns som om det är min musikhöst som kommer till Stockholm och jag gillar det. Mycket.
Jag ser fram emot hösten. 3D-bio med Mirjam, poppa loss på konserter, inlindad stor halsduk på olika biblotek i stan och muggar med kaffe. Det kommer bli en fantastisk höst.

Dagsplan.

Dagens plan ser ut sådär:

• Äta frukost och dricka kaffe.
• Prick klockan tio vara på Tensta bibliotek för att hämta ut den boken jag behöver.
• Åka till Södertörn.
  
• Sätta min i ett hörn av biblioteket och läsa, eller i alla fall skumma genom de sidor jag behöver läsa.
• Äta matlåda.
  
• Hitta en dator och börja skriva en tvåsidig essä om Hitler genom det jag har läst.
• Kopiera massa artiklar jag behöver för att sen sätta mig i ett annat hörn av biblioteket och läsa dem.
  
• Sätta mig vid en dator igen och skriva om en socialhistorisk artikel på minst en sida.
• Kaffe, oh så mycket kaffe.
• Åka hem och försöka styra upp något att äta med alla som vill vara med.
  
• Något hittepå troligen i stan blir det sedan innan jag når det jag längtar mest till just nu - sömn.

Heltids student ftw. Here we go!

Terminsstart.

Den här terminen har inte börjat galant för mig och här kommer historien om de dagarna jag har varit på Södertörn.

Första dagen var i tisdags. Jag kom dit långt före föreläsningen för att försöka hitta min studieexpedition, vilket var så gott som omöjligt och när jag väl hittade den hade de stängt. Hittar till min sal och sätter mig. Känner bara igen en enda människa, vilket är helt okej. Vår lärare kommer in. Han verkar anmält förvirrad och upprepar sig om saker en miljon gånger.
'Ja, på tisdag får ni ut förslag på uppstasämnen men om ni har något speciell intresse kanske från b-kursen så får ni välja ett eget ämne. Jag uppmuntrar till det. Det är inget man inte får. Jag kanske bara måste hitta en handledar som känner sig manad att handleda er. Man måste ha en handledare, man kanske tror att man kan handleda sig själv men så är det inte. Om man har något ämne man vill skriva om så får man det...'
Han pratar i cirklar och nämner allt han ska säga minst fem gånger. Det blir så jobbigt att lyssna på att några kurskamerater börjar skratta för sig själv tyst. Några andra skruvar på sig och jag vill bara därifrån eller skrika till honom att VI VET! DU HAR REDAN SAGT DET!
'Ja, på tisdag får ni ut förslag på uppstasämnen men om ni har något speciell intresse kanske från b-kursen så får ni välja ett eget ämne. Jag uppmuntrar till det. Det är inget man inte får. Jag kanske bara måste hitta en handledar som känner sig manad att handleda er. Man måste ha en handledare, man kanske tror att man kan handleda sig själv men så är det inte. Om man har något ämne man vill skriva om så får man det...'
Efter en och en halvtimmes plågeri sticker jag därifrån med dåligt humör. Det kändes så mycket mindre kul att börja plugga igen där och jag blir arg inombords samt för spratlig för att åka pendeltåget hem.

På onsdagen jobbar jag. Jag skulle åka till Södertörn för registrering till kursen Barns språkutveckling. Jag ser till att jag får gå en haltimme tidigare från jobbet så att jag hinner med god tid till registeringen. Trodde jag.
Mellan Brommaplan och Solna sitter jag fast i trafiken i en timme, en sträcka som brukar ta en kvart. Jag missar mitt pendeltåg och när jag väl har lyckats ta mig till Södertörn är jag mer än en halvtimme sen. Det finns ingen i den salen som är angiven och knappt någon på området. Jag rusar ut i receptionen och de vet inte heller vad jag ska göra, men en sak är säker, jag kommer inte att kunna registrera mig idag. Jag svär och blir arg igen. Jävla trafik!
Jag sätter mig på pendeltåget och åker till universitet för att gå på studentpub och dricker öl för att dränka ilskan inom mig. Pratar med folk och åker hem tidigt med en Julia som sällskap så gott som hela promenaden från Tensta till och med.

Jag vaknar tidigt i morse och dricker min morgonkopp kaffe samt lyssnar till morgonpasset. Drömmer om en bättre dag och när jag känner att jag ändå inte gör något hemma åker jag hemifrån. Plockar upp några böcker på vägen och läser en halv bok på vägen dit.
Väl på Södertörn hittar jag mina studieexpeditioner och springer omkring mellan husen. Letar lite litteratur och äter en macka. På min föreläsningar förväntar jag mig ännu en katastrof i kursen historie teori, men får det motsatta - en intresserad lektor som verkligen tycker det är viktigt att prata om teorier. Han pratar och vi diskuterar och allt sätter sig.
Jag går därifrån och känner mig genast mer motiverad till historia och lånar mer litteratur och läser gamla uppsatser innan jag åker hem.

Jag hoppas det fortsätter vara intressant och att jag orkar med litteraturen då vi har en litteraturlista som inte är nådig någonstans. Jag ser i nuläget fram emot nästa lektion och hoppas på inspirerande föreläsningar där jag blir mer intresserad att komma på ett eget uppstasämne, något som jag funderar över varje dag.
Nästa vecka börjar det på riktigt och min nya filofax är full med lektionstimmar, biblioteksbesök och jobb.
Jag är halft på väg att få ett nannyjobb och har dessutom pass på slottsboden på schemat. Mycket händer och jag tycker om det.

Paramore.

Jag finns.

Jag finns. Bristen av blogginlägg beror på att det inte händer någonting.
Allt har gått och blivit vardag.
Jag jobbar mest. De dagarna jag är ledig på tvättar jag och går på bibliotek. Jag letar ständigt nya böcker och kommer alltid hem med minst två nya böcker per biblioteksbesök. Böckerna läses till och från jobbet, vilket är mycket mer lästid än väntat.

Jag trivs finfint på jobbet och har sagt till om att jobba helger i höst och att bli inringd så mycket som möjlig under hela september. Skolan är igång igen, men mitt schema är långt ifrån fullproppat. Jag trivs så bra med mina kollegor och att driva omkring i på de olika våningarna och prata om allt från mat till musik och språk bland mycket annat. Jag går mycket mer än står still. Det är härligt och det märks när jag väl sätter mig hur mina fötter värker.
Jag har fått jobba lite i slottsboden med att sälja sovenierar och hjälpa förvirrade och borttappade turister. Något jag redan vet att jag kommer fortsätta med att göra under september.

Jag trivs bra med mitt liv just nu och ser också fram emot att börja historienörda på tisdag då jag sätter mig i skolbänken igen.
Nu ska jag ut på balkongen och läsa en halvdan chicklit, även om jag inte är ett fan av genren, ett tag till och njuta av det fina vädret här.

Eoin Colfer på balkongen.

Jag sitter ute på balkongen med min favorit kriminella 14-åring i handen.
Må låta konstigare än tänkt, men jag sitter med Artemis Fowl - The Opal Deception, den fjärde boken i serien om Artemis och the fariy people.
Jag vet att jag har skrivit minst en gång tidigare om Fowl och jag är fortfarande lika intresserad och blir alltid lika läsglad så fort jag öppnar Colfers skapade Atemis och allt som händerr honom.
Det är ungdomslitteratur när den är som bäst. Varje sida är ett spännande äventyr av snabba tankar, intressanta planer av olika slag och unika personligheter. Artemis, den minst skrivet smarta 14-åring med kriminella planer som ingen annan kan tänka på. Guld är makt är hans motto och han gör allt för att få just det, guld. Han analyserar varenda del av sitt liv för att göra planer och använder alltid sitt intellekt i alla situationer Med sig har han Butler, han trogne vän och också livvakt som assisterar honom i vartenda av hans upptåg. Så har vi Holly Short, en älva som bor under jorden med de andra ävlorna som bor där. Hon är kapten inom deras säkerhetregion under jorden, och ska se till att människorna, eller Mud men som de kallar oss, inte får reda på deras existens. Hon är också envis, snabbtänkt, varmhjärtad och tänker på allas bästa.
Dessutom finns dvärgen Mulch med i spelet. En tunnelgrävare med äcklig doft som har spenderat många år bakom lås och bom men alltid lyckas ta sig ut.

Jag och författaren Eoin Colfer har känt varandra länge. Jag menar då genom de böckerna jag har läst av honom. The Opal Deception må vara Colfers fjärde bok om Artemis, men det är också den sjätte boken jag läser av Colfer. Jag läste The Supernaturlists nyss och är mycket nöjd.
Colfer är bra på fiktionen. Då Colfer i de flesta fall skriver om fiktiva världar och framtiden så har Colfer mycket fantasi. I Fowl-böckerna har han kommit på massa magiska figurer och hur det fungerar med varandra och med människorna.
I The Supernaturlists har han kommit på en helt ny värld där Cosmo Hill lever och de blåa monsterna som suger ur människor sin kraft när de är skadade.
Jag måste säga att jag truvs i Colfers värld, oavsett vart han tar mig. Jag trivs att vara under jorden med Mulch och Butler som snor en 'tåg' för att rädda Artemis och Holly eller när Artemis bara är hemma på Irland. Jag trivdes också med Cosmo Hill i hans föräldrarlösa liv i en stad som inte har någon nåd många tusen år fram i tiden.

Det känns som om jag och Colfer fungerar bra ihop. Jag läser självklart på engelska och tycker verkligen om språket. översättningar jag har läst av hans tidigare böcker han inte fungerat lika bra.
Colfer ger verkligen sina karaktärer liv och jag kan verkligen se mig Artemis och Cosmo framför mig.
Jag njuter av att jag har tvåhundra sidor kvar att läsa innan jag lämnar Artemis tills jag plockar upp nästa bok om honom.
Jag sitter nog kvar på balkongen, hör ljuden från Hjulstafältet och tar mig en kopp te när det blir kallare. Än är jag inte klar med Colfers värld och vänder spänt sida för att se vad som händer näst.

Sjukanmäld.

Igår natt spökade min mage. Det måste ha varit något jag hade ätit för den ville inte sluta att göra ont och låta. Det leder till att jag somnar tidigt och försöker sova bort det. Jag vaknar dock för många gånger med så ont i magen att jag bara vill spy för att må bättre, vilket jag inte lyckas med. Jag virder mig i krämpor innan jag somnar nästa gång och vaknar av det onda igen.
Detta händer stora delar av natten och jag inser att jag inte borde jobba när jag känner mig så. När klockan slår åtta på morgonen ringer jag jobbet och förklarar för min arbetsledare att jag är sjuk. Jag kommer med största sannolikhet vara tillbaka imorgon, men det känns som om jag borde kurerar mig lite till och jag vill definitivt inte smitta någon.
Några timmar senare vaknar jag utan krämpor i magen och tar det bara lugnt hela dagen.
Mirjam och jag har sett på dansfilm. Hon kurerar sig också i en förkylning som inte verkar gå över. hela dagen har vi sett på dans tills jag gick hem för att laga matlådor till jobbet. Jag mår mycket bättre nu.
Nu ska jag till Mirjam igen för att se familjefilm och sen blir det mer sömn.
Min mage är konstigt ibland men mår bra idag. Hoppas den gör det imorgon med.

Ledig onsdag.

Jag var ledig igår vilket var väldigt skönt.
På Drottningholm är schemat så att det är sällsynt med mer än en dag ledigt åt gången. Min dag blev som följer:
Jag vaknar av att Rasmus mobil piper för att han ska gå upp och åka till Arlanda. Därifrån flög han till USA och blir borta i tio dagar. Han pussar mig hej då och jag somnar om.
Vaknar av ett sms och bestämmer mig för att gå upp. Äter frukost, duschar och fixar.
Packar en väska full med böcker som ska lämnas tillbaka på olika bibliotek och beger mig in till gamla stan. Där träffar jag Björn och vi lunchar på ett mysigt veggohak på Stora Nygatan.
Mycket gott.
Vi drar tillbaka till Björns jobb och gör latte i esspresomaskinen som finns på hans jobb. Sitter och löser lite korsord innan jag beger mig iväg och Björn börjar jobba igen.

Jag drog till Kungliga slottet vid gamla stan. Fördelen med att jobba i ett slott är att man får gå på flera andra slott gratis. Jag smyger in och hänger med på en visning som precis har börjat.
Kungliga slottet är väldigt fint. Det finns så mycket historia där och nu när jag har lärt mig en del av den så går Drottingholms historia bättre ihop än tidigare. Efter visningen drev jag omkring i flera andra rum. Gästvåningen är helt fantastisk och jag kan inte förstå att det fortfarande sover andra kungligheter/presidenter där när de är på stadsvisit. Vilken lyx det skulle vara att sova så.
Jag tyckte mycket om det och kommer troligen gå dit igen i år och gå på skattkammaren då också.

Efter det begav jag mig till Solna bibliotek.
Tiden för lånade böcker springer förbi, men för de fem böcker som jag hade lånat sist hade jag läst ut fyra som jag lämnade tillbaka. Jag gick omkring bland hyllorna. Plockade upp böcker som verkade intressanta och satte mig på golvet för att studera dem. Bibliotekshäng helt enkelt, något som jag tror för få uppskattar.
Jag lånade två nya böcker samt en tysk komedi, Kebab connection. Jag är ett fan av tysk film och efter att ha sett den blev jag ännu lite gladare över tysk film. Filmen som jag och Mirjam såg på kvällen handlar om en kille som gör reklamfilm för ett kebabställe i Hamburg. Det är dock inga vanliga reklamfilmer, utan de ha kung-fu i sig. Mycket konstigt men också mycket roligt. Huvudrollsinnehavare har också en flickvän som är gravid och han strular upp deras förhållande några gånger. Mycket rolig och mycket annorlunda. Jag förstår varför de på Goethe institutet rekomenderar den.

Därefter kommer Anno dit och vi glor på TV innan det är dags att gå hem för att sova.
Jag tycker att min lediga dag var mycket lyckad och somnade mer än nöjd.

Nattefördriv.

Jag hittade en lista att fördriva lite tid nu nattetid då jag inte kan somna. Här kommer den.

UTSEENDE
[ ] Jag är kortare än 160cm.
[ ] Ibland tycker jag att jag är ful.
[x] Jag blir lätt brun.
[x] Jag skulle vilja att mitt hår var av en annan färg.
[ ] Jag har vänner som aldrig har sett min naturliga hårfärg.
[ ] Jag har en tatuering.
[ ] Jag är osäker över mitt utseende.
[x] Jag har haft/har tandställning.
[ x] Jag har glasögon/linser.
[ ] Jag skulle plastikopera mig om det var ofarligt och gratis.
[x] En helt okänd person har sagt att jag är snygg.
[ ] Jag har mer än två piercingar.
[ ] Jag har piercingar på andra ställen än i öronen.

FAMILJ
[x] Jag har svurit åt mina föräldrar.
[ ] Jag har rymt hemifrån.
[ ] Jag har blivit utslängd hemifrån.
[x] Mina biologiska föräldrar är ihop.
[ ] Jag har ett syskon som är under ett år gammal.
[x] Jag vill ha barn nån dag.
[ ] Jag har barn.
[ ] Jag har mist ett barn.

MATERIALISM
[x] Jag äger mer än 5 rap CDn.
[x] Jag äger en iPod eller en mp3-spelare.
[ ] Jag har en ohälsosam relation med anime/manga.
[ ] Jag äger många dyra designerväskor.
[x] Jag äger något från H&M.
[ ] Jag samlar på serietidningar.
[ ] Jag äger något från Benetton.
[x] Jag äger något jag köpt på E-bay.
[ ] Jag äger något från Diesel.

SKOLA/JOBB
[ ] Jag studerar.
[ x] Jag jobbar.
[x] Jag har somnat i skolan/på jobbet.
[ ] Jag gör nästan alltid mina läxor.
[x] Jag har missat mer än en vecka av skolan.
[ ] Jag underkändes i mer än en kurs i fjol.
[x] Jag har stulit någonting från min skola/arbetsplats.
[ x] Jag har fått sparken.

SKAMLIGHETER
[x] Jag har sagt "lol" i en riktig diskussion.
[x] Jag börjar ännu också gråta av Disney-filmer.
[ ] Jag har pissat på mej av skratt.
[x] Jag har fört konstiga grisljud när jag skrattat.
[x] Jag har gråtit av skratt.
[ ] Jag har limmat fast min hand i något.
[ ] Jag har skrattat tills någon form av dricka har kommit ut ur näsan.
[ ] Mina byxor har gått sönder på en offentlig plats.

HÄLSA
[ ] Jag föddes med en sjukdom.
[ ] Jag har fått stygn på ett öppet sår.
[ ] Jag har brutit ett ben.
[ ] Mina tonciller har tagits bort.
[ ] Jag har suttit hos läkaren med en vän.
[ ] Mina visdomständer har tagits bort.
[ ] Jag har genomgått en allvarlig operation.
[x] Jag har haft vattkoppor.
[ ] Jag har haft/har astma.

RESANDE
[ ] Jag har kört mer än 300km på en dag.
[x] Jag har flugit.
[ x] Jag har varit i Ryssland.
[ ] Jag har varit i Kina.
[x] Jag har varit i Sverige.
[ ] Jag har varit vid Haldefjäll.
[ ] Jag har varit i Japan.
[ ] Jag har varit i USA.
[ ] Jag har varit i Afrika.

EFARENHETER
[ ] Jag har tappat bort mig i min hemstad.
[x] Jag har sett en fallande stjärna.
[x] Jag har önskat då jag sett en fallande stjärna.
[x] Jag har varit på en offentlig plats i min pyjamas.
[ ] Jag har tryckt på alla knappar i en hiss.
[ ] Jag har sparkat en kille mellan benen.
[ ] Jag har varit i ett casino.
[ ] Jag har hoppat fallskärm från ett flygplan.
[ ] Jag har gått "skinny dipping".
[x] Jag har lekt sanning eller konsekvens.
[x] Jag har druckit en hel liter mjölk på en timme.
[ ] Jag har krockat med en bil.
[x] Jag har medverkat i ett skådespel.
[x] Jag har träffat någon från internet i det verkliga livet.
[x] Jag har fångat en snöflinga på min tunga.
[ ] Jag har sett norrskenet.
[x] Jag har suttit på ett tak på natten.
[x] Jag har aprillat någon.
[x] Jag har åkt taxi.
[x] Jag har ätit sushi.
[ ] Jag har åkt snowboard.

FÖRHÅLLANDEN
[ ] Jag är singel.
[x] Jag är i ett förhållande.
[ ] Jag är förlovad.
[ ] Jag är gift.
[ ] Jag har varit på en blind date.
[ ] Jag har blivit dumpad oftare än jag själv har varit den som dumpar.
[x] Jag saknar någon just nu.
[ ] Jag är rädd för att bli övergiven.
[ ] Jag har varit otrogen i ett förhållande.
[ ] Jag har skiljt mig.
[x] Jag har varit kär i någon som inte var kär i mig.
[ ] Jag har sagt att jag älskade någon och ljugit.
[ ] Jag har sagt att jag inte älskade någon och ljugit.
[x] Jag har sparat något från ett gammalt förhållande.

SEXUALITET
[ ] Jag har varit förtjust i en lärare.
[x ] Jag har blivit kysst i regnet.
[x] Jag har kramat en till mig helt okänd person.
[x] Jag har kysst en till mig helt okänd person.

ÄRLIGHET
[x] Jag har gjort något som jag lovat någon annan att inte göra.
[x] Jag har gjort något som jag lovat mig själv att inte göra.
[ ] Jag har smugit ut utan lov.
[ ] Jag har ljugit om var jag är för mina föräldrar.
[ ] Jag har en hemlighet som ingen vet.
[x] Jag har fuskat i ett spel.
[ ] Jag har struntat i ett prov.

DÅLIGA TIDER
[x] Jag har druckit alkohol.
[ ] Jag dricker mig berusad mer än en gång i månaden.
[ ] Jag kan inte svälja piller.
[ ] Jag har blivit diagnoserad med klinisk depression.
[ ] Jag tar mediciner mot depression.
[ ] Jag har anorexi och/eller bulimi.
[x] Jag har sovit en hel dag utan att ha behövt det.
[x] Jag har vaknat gråtande.

DÖDEN
[x] Jag är rädd för att dö.
[ ] Jag hatar begravningar.
[x] Någon nära till mig har försökt begå självmord.
[ ] Någon nära till mig har begått självmord.

RANDOM
[ ] Jag kan sjunga så att andra kan lyssna på det.
[ ] Jag har stulit en bricka från en snabbmatsrestaurang.
[ ] Jag har lätt för att öppna mig för nya människor.
[x] Jag ser på nyheterna.
[ ] Jag dödar inte insekter.
[ ] Jag svär ofta.
[ ] Jag sjunger i duschen.
[x] Jag är en morgonperson.
[x] Jag betalade för min rington.
[x] Jag är petig med grammatik.
[ ] Jag är en sportfanatiker.
[ ] Jag tvinnar mitt hår mellan mina fingrar.
[ ] Jag är bra på att baka.
[ ] Min favoritfärg är vit, ljusröd eller ljusblå.
[x] Jag skulle ha pyjamas på mig till skolan.
[ ] Jag vet hur man skjuter.
[ ] Jag är kär i kärleken.
[x] Jag skrattar åt mina egna skämt.
[ ] Jag äter snabbmat varje vecka.
[ ] Jag är bra på matematik.
[ ] Jag tror på spöken.
[ ] Jag är online 24/7 på msn, även som "Borta".
[ ] Jag kan inte sova om det finns en spindel i rummet.
[ ] Jag är väldigt kittlig.
[x] Jag biter på mina naglar.
[x] Jag spelar dataspel och/eller Playstation-spel.
[x] Jag är bra på att minnas ansikten.
[x] Jag är bra på att minnas namn.
[ ] Jag har ingen aning vad jag vill göra med resten av mitt liv.
[x] Mina svar är ärliga.

Antagen till hösten.

Jag var inne och tittade på antagningsbeskedet för högskolan nyss.
Jag är antagen och har tackat ja till kurserna nedan:

1. Historia C 30.0hp, 
   Södertörns högskola, Antagen
 
2. Barns språkutveckling 7.5hp, 
   Södertörns högskola, Antagen

Det blir lite dubbelt att läsa och om det blir för jobbigt så hoppar jag väl av den 
lilla kursen. Känns kul och det är inte precis förvånade att jag kom in. 
Till hösten börjar det.

Grym på tyska.

Nu jobbar och jobbar jag. Varje dag från tio till fem. Jag blir ganska trött av att cirkulera oregelbundet men det är ändå ett trevligt jobb.
Idag gick jag och en arbetskamerat, Lisa, på övervåningen av slottet och pratade tyska. Eller kanske inte pratade tyska utan mer att jag lärde Lisa det viktigaste man behöver kunna på tyska när man jobbar på slottet.
Ord/meningar som 'ryggsäck på magen eller i handen, tack', 'inga foton, tack', 'ursäkta' och så vidare. Det blev en hel den skrattande och Lisa började slumpmässigt säga tyska ord som hon snappat upp, men inte förstått. Hon kan då många konstiga ord på tyska och dessutom frågar hon om översättningar på allt, vilket jag lyckades förvånasvärt bra med.

När vi flera timmar senare stod vid vykortsdisken och repeterade samt lärde en annan arbetskompis det man bör kunna på tyska kommer en tyska fram till mig.
- Har ni tyskundervisning?
- Ja. Det kommer många tyskar hit.
- Vad roligt.
Sen fortsätter vi att prata ett tag vilket tyskan uppskattar och hjälper mig en del med lite grammatik jag är osäker på. Hon är förvånad om hur bra min tyska är efter 'bara' ett halvår i Tyskland. En komplimang jag inte kan få nog av.
Det känns verkligen bra att tyskan sitter kvar och att jag får använda den så gott som dagligen på jobbet. Jag har verkligen ett jobb som passar mig, minst sagt.

Inte mig själv.

På senare tid har jag visst varit jag, men inte betet mig så som jag brukar.
Jag har varit förvirrad av småsaker, något som jag egentligen inte är.
Varit sen när jag annars brukar tidig.
Jag tar inte hand om mig själv något. Äter dåligt, sover få timmar och spenderar alldeles för lite tid i min bokvärld. Mitt sinne är tungt och jag känner av fler och fler hormoner i min kropp som gör mitt humör ojämnt till max.
Jag är tystare än vanligt och känner mer behov av att vara själv än tidigare.
Jag tar inte tag i saker som jag verkligen borde ta tag i utan låter alls samlas senare, till en annan dag.
Jag stänger ögonen för att jag inte vill se smutsen framför mina ögon i den stökiga lägenheten. Om jag såg den skulle jag börja städa, något som jag inte orkar längre. Jag har lite tappat hoppet på att det någonsin ska bli så rent som jag vill att det ska vara i den här lägenheten och därav lagt av helt. Dumt men inte helt oväntat.
Engagemang är svårt. Jag sätter mig utanför sällskap och samtal där jag istället är tyst för att säga min mening, även om jag egentligen har något att säga.
Jag har stor ångest över pengar. Jag har nämligen inga och tiden flyter iväg och snart kommer ännu en månad, ännu en hyra bland annat som ska betalas med pengar jag inte har. Med den lilla inkomsten jag har just nu gråter jag lite varje gång jag tittar på mitt kontoutdrag.

Det känns som om jag tappar mig själv lite på vägen.
Det finns saker jag vill prata om, öppna mig om och prata igenom med vänner som jag aldrig tar upp även om det finns på min tunga hela tiden. Jag vill, men gör det inte.
Jag blir osäker på saker jag kan och tänker inte efter i vissa frågor. Jag är en säker person. Jag vet ofta vad jag klarar av och inte. Jag behöver inte tvivla på mig. Sån har jag aldrig varit. Nu hittar jag mig allt oftare bland tankar som inte leder någonstans och förvirrar mig mer än vad de hjälper mig.
På något sätt har jag väl valt att vara såhär just nu eftersom jag tror på att man väljer sina egna känslor. Jag har många tvivel och hobbyrädslor. Grejen är att de inte är så stora eller viktiga rädslor eller vad man ska kalla det (förutom pengarfrågan kanske).
Jag ser mig själv allt för ofta utifrån och vet inte vad jag ska tycka om det jag ser. Illa om mig tror jag aldrig att jag kommer tycka, men jag blir lätt så trött på mig själv som är såhär och bara virrar omkring i ett virrvarr av tankar och händelser som är helt oviktiga.
Så trött jag kan bli.

Om jag nu tror att man kan styra sina känslor; varför väljer jag då inte att styra mina känslor åt något annat håll?
Bra fråga. Jag känner att jag på något sätt har fastnat i ett tankemönster, i en förvirring, i en situation som jag inte vet hur jag ska ta mig ur. Jag skärper till mig och väljer bort virrvarret till och från men det ligger där i bakhuvudet och kommer in igen när jag slutar koncentrera mig.
Jag märker att jag stör mig på mig själv men gör inget. Kallade det lathet eller brist av ork och engagemang. Allt jag vet är att jag borde ändra dessa mönster snart.
I morgon...

Dåligt uppdaterat.

Det blir mycket mindre skrivet här numera. Anledningen är att jag gör saker.
I förrigår natt kom jag hem runt tre-snåret efter att ha flugit hem från Milano och sen tagit flygbuss och nattbuss hem. Jag somnade så fort huvudet nådde kudden.
Fem timmar senare vaknar jag, fortfarande trött, för att göra mig redo för en dag på jobbet. Slottet, slottet. Jag hade mindre tid än väntat och missar min buss med en minut ungefär. Sen till första riktiga dagen... Obra.
Dagen flöt förbi. Jag fick se kungen och drottningen på nära håll, då de varit delaktiga i någon presskonferens som pågick på slottet då.
Med värkande fötter och trött sinne kom jag hem och inte gjorde något tills det var dags att sova.

Idag blir det jobba. Det blir jobb till och med den tionde utan paus. Jag har självvalt tagit ett kaffeko-uppdrag på min lediga dag från jobbet på lördag. Crazy, men jag behöver verkligen pengarna.
På söndag kommer Roskilde-gänget hem. (Hela Tensta, nästan, är i Roskilde på festival) Då kommer alla lägenheter att vara fulla istället för tomma. Jag ser fram emot det. Just nu känns det lite tomt här.

Jobbet kallar och idag ska jag komma med bussen. Tah-tah.

Dagsplan.

Såhär ser dagen ut för min del.

1. 07:30 vakna med en dusch.
2. 08:00 frukost samt packa saker till dagens aktiviteter.
   
3. 08:30 lämna lägenheten för att åka kollektivtraffik.
4. 09:30 framme på Drottingholm för att försöka hitta vägen.
5. 10:00 börja introduktionsdagen på slottet.
6. 17:00 sluta jobbet och åka in till stan.
7. ~17:30 träffa Rasmus i stan för dejt och middag.
8. [obestämd tid] äventyr!
9. [obestämd tid] Komma hem och slöa innan sömn.
10. [obestämd tid] sova.

Det kommer bli en rolig dag. Jag känner det på mig!

Glassigt.

Jag är glad!
Solen skiner inte i och för sig men den här dagen har varit bra hittills.
Igår var jag på intervju på Slottet. Jobbet som museiassistent sökte jag. Ett jobb som jag kände mig mycket väl kvalificerad för med flerspråkighet och historisk bakgrund. Intervjuen gick bra och idag ringde en av de som intervjuat mig och sa att JAG FICK JOBBET!
WOHO! Jag börjar i juli och det kommer bli fantastiskt!
Jag ser fram emot det hela. Jag tror det blir en låda rosé för att fira, förutom att jag har ringt massa människor och berättat det här. Woho!
Jag är så glad att jag hittat ett jobb som jag verkligen, verkligen vill ha och som kommer se bra ut på mitt CV när jag börjar söka jobb när jag är historiker. Oh. Världen är så underbar.

Psapp

Jag har spenderat dagen i stor del på kollektivtraffik och lyssnat på Psapp.
Igår drev jag omkring i stan och hamnade på en skivaffärs cd-rea med massa indieskivor. Jag fick en konstig impuls att börja rota bland skivorna av band jag aldrig hade hört och innan jag visste ordet av det stod jag utanför affären med tre nya skivor av band jag aldrig hört.
Psapp var en av dem. Deras skiva The Only Thing I Ever Wanted har spelats många gånger om och om på väg under dagen. Det är en mycket fin skiva, som med all säkerhet syster yster inte alls skulle tycka om.
Jag tycker om Psapp. De är väldigt speciella i den musiken de gör och har många instrument med, något jag uppskattar väldigt mycket. Jag tycker det är fin musik att lyssna på när man åker kollektivtraffik eller som nu bara sitter hemma i soffan och slösurfar. Jag är mycket nöjd med min impulsiva köp av den skivan och tycker speciellt om låten Hi och textraderna Don't make me think before I speak, or make me hold my horses, något jag kan känna igen mig ibland.

Jag ska lyssna lite till till Psapp och sen sova innan jag ska på arbetsintervju på -wait for it- SLOTTET imorgon. Bra grejer händer.

Hemma igen.

Jag är hemma från Sweden rock och ett väldigt regnigt Sövlesborg. Jag är klar med att bo i tält och skulle vilja ha en husvagn varje gång jag åker på festival. Det var fett bekvämt.
Det har varit en bra vecka. Jag har tjänat ihop till ännu en hyra och blivit brunare av både sol (ja, solen sken ungefär en dag) och kaffe. Det var skönt att duscha och äta något annat en thai-wok och hamburgare, sånt som faktiskt kändes fräscht.
Jag är nöjd med att jag såg Rage, Flogging Molly och Journey som hela konserter medans andra hördes lite från håll eller bara halvor. Det var en fin festival och något jag kan tänka mig att göra om, fast då uppleva mer än nu och faktiskt bo på festivalcampingen och ingen personalcamping.

Nu ska jag somna med Rasmus vid min sida i en mjuk säng. Det kommer vara fantastiskt.

Nu jävlar!

Det här med att hitta ett jobb har tagit för lång tid så nu tar jag fram hårdhandskarna och ska se till att skaffa mig ett jobb. Nu!
Jag kom hem efter att ha varit hemma i Trosa och bestämde mig. Nu är det dags att verkligen ta tag i det här. Sluta vara rädd för att misslyckas och gå in med den bättre inställningen 'jag kan få vilket jobb jag vill'-inställningen. Mycket bättre, inte sant?

Nannyförmedlingen jag var på intervju för för några veckor sen hade mailat och hittat mig en familj som vill träffa mig. Jag ringde upp mamman i familjen på en gång när jag läste mailet. Hon är intresserad av att träffa mig för intervju i morgon och skulle ringa tillbaka senare när hon hade pratat med sin man. Yes!

Jag sökte mig till arbetsförmedlingshemsida där jag hittade ett jobb som har öppen intervju imorgon på dagen. Score! Jag kommer att vara där.
Jag hittade fler jobb som jag kunde tänka mig och istället för att som vanligt 'bara' skriva ett mail och vänta att höra något slängde jag mig på telefonen. Prata-i-telefonskräck-försvinn! Jag ringde fyra arbetsgivare varav två svarade.
Ena sa till mig att skicka in en skriftlig ansökan också och var glad att jag ringde. Jag skickade den skiftliga ansökningen så fort jag lagt på luren.
Den andra sa till mig att komma dit på provjobb på söndag. Yes! Då får jag chansen sa han och jag kommer vara där mer redo än någonsin för att visa mitt bästa jag.

På fredag är det dessutom Stockholm maraton och då jobbar jag som coffeecow någonstans i Stockholm. Jag firar ett år som coffee cow då, eftersom jag började coffeecowa förra året på maraton. Ska bli kul och jag hoppas nästan att jag hamnar i Humlegården igen då det var en väldigt trevlig plats att vara på förra året.

Måndag blir det jobb på dagiset där Mirjam jobbar igen. Tredje gången. Ska bli kul att se alla barnen igen.
På onsdag bär det av till Sövlesborg och Sweden rock festival och jobba för caffé italiano och jag blir borta till söndag någon gång.
Nu jävlar har jag tagit tag i det här. Det händer nu. Jag ska få ett jobb nu och det är med basta. Nu ska jag söka aktivt och mycket!

Hässleby & sällskapsspel.

Jag sitter hemma hos Rasmus och frossar i frukost. Här finns det mjukt bröd, fil, ägg och allt det där som vi knappt aldrig har hemma hos oss. Rasmus har åkt iväg för att beskikta bilen så jag är själv i ett radhus i Hässelby. P3 gör mig sällskap och försöktet till att göra riktigt hårdkokta ägg (vilket inte borde vara så svårt, men jag har redan misslyckats idag med det) går vidare.

Igår cyklade jag hit, och jag hittade på första försöket (yes! Lokalsinne ftw!) från Tensta. Jag somnade i Rasmus säng när jag väl kom hit och tog mig en tupplur. Sen blev jag bjuden på middag och vi satt och pratade. Jag kände ett välidigt behov efter middagen att spela sällskapsspel så vi gav oss ut på jakt för att hitta dem. Vi hittade massa efter ett tag och spelade klassikerna 'Vem där?' och Kalaha. Spel som jag spelade mycket när jag gick på fritids. Nationalencyklopedin-spelet slutade vi kvällen med. Det som en version av TP fast kanske lite klurigare. Frågorna varierar väldigt mycket i nivå och man ska samla böcker till sin bokhylla istället för pluppar. På varje fråga kan man också begära en ledtråd på. Visa ledtrådar gör en bara mer förvirrad medans andra hjälper lite för mycket. Däremot tycker jag att frågorna ibland också är mycket roligare än vanliga TP-frågor. Speciellt kategorin ORD där man ska kunna ord av olika slag. Helt min typ av frågor. Andra frågor var också riktigt roliga och mer lärorika än då TP.

Vi spelade spelet väldigt länge så hela natten drömde jag om frågor av de olika slag. Småstressande drömmar med frågor som jag inte kunde svaret på. Konstigheter vad man kan drömma.

-

Jag är dålig på att uppdatera vad som händer mig.
Den största anledning är att det känns som inget alls händer mig. Samma sak av humörsvägningar, kaffe, en del öl, balkonghäng och litteratur i mängder. Försöka få ihop pengar för att klara nästa månads hyra samt mat är mitt svåraste problem just nu. Självklart kommer det en räkning till Stockholms stads bostadskö, något som inte kunde komma mer olägligt. Jag har levt på ungefär 100 kronor alldeles för länge. Jag plankar på kollektivtrafik och snyltar på sambor och pojkvän för att ha råd med att äta. Det känns för deppigt att skriva om. För egentligen mår jag ju bra, förotum pengarångesten.

Nu ska jag roa mig med kaffe och feministisk litteratur samt p3 på lagom volym.

\m/

Det är bestämt nu. Jag åker på Sweden Rock. Woho!
Jag ringde till slut och pratade med ägaren av Caffé Italiano och undrade om lön och sånt. Han informerade mig att jag får helt okej lön, festivalpass samt mat under tiden jag är där. Jag tror och hoppas att det löser sig med bilskjus dit och tillbaka så att resekostnaden inte blir lika hög som med festivalbuss. Det känns roligt.
Jag har spanat in några band jag vill se, om jag hinner eftersom jag ska jobba ganska mycket och är glad över att det kommer lite folk som jag känner.
Det ska bli fantastiskt roligt att jobba med kaffe igen och stå vid en espressomaskin och göra fina latte och cappos hela dagarna. Jag ser fram emot att få göra hjärtan och löv i mjölkskummet samt prata med massa 'rockmänniskor' hela dagararna.

Min andra festivalupplevelse samt mitt andra portabla kaffejobb, here we go!

Sweden rock festival.

Igår satt Anna och jag med blodpuddig(sjukt billig mat) framför oss och skulle precis äta lunch.
Då ringer min telefon och displayen visar ett nummer okänt nummer. Jag svarar. Det är chefen på Caffé Italiano som ringde. Caffé Italiano är små röda mopedbilar som drar omkring på festivaler och events med en esspresomaskin i bakutrymmet och serverar olika espresso-sorter, latte, cappo you name it.
Jag upptäckte detta företag förra året när jag var på festivalen Peace & Love i Borlänge och drack väldigt mycket av deras kaffe. Sen dess har jag blivit erbjuden att jobba hos dem på Malmöfestivalen förra året, vilket jag tyvärr inte kunde.
I år skrev jag ännu ett mail till dem och undrade om de kanske hade några jobb och därför ringde chefen mig igår.

Han pratade på. Han kände igen mig, eftersom vi både har pratas vid i person och telefon tidigare. Pratade om om konceptet och undrade om min kaffe-erfarenhet. Efter ett tag frågar han också om jag har tid och lust att åka till Sölvesborg den trejde till sjunde juni och jobba för dem under Sweden rock festival. Det är, om jag inte minns fel, Sveriges största festival, där massa 'rockmusiker' spelar. Jag får självklart festivalband och campingplats under festivalen och får dessutom jobba långa pass(kul, kul, kul!) med att tillreda kaffe åt metalmänniskor från en av de fyra mopedbilarna de har stående på festivalen. Sövlesborg är ganska långt bort härifrån så jag bad om att få tänka på saken för att ta reda på hur jag tar mig dit och se om jag har tid. Jag lovade att höra av mig idag med mitt beslut.
Jag har tid och det skulle vara superkul att åka. Det kostar dock en hel del att ta festivalbussen ner dit och det är en sådär härlig nio timmar på bussen tills man är där. Jag vet några människor som ska dit och det är ett flertal band jag kan tänka mig att se, om jag har tid. Jag känner mig dock väldigt velig.
På ena sidan så är det väl bara ta det och ha kul i några dagar i en annan stad, bo i tält och allmänt festivala. Andra sidan är att det är ganska mycket pengar att lägga ner på resan, vilket jag säkert kommer att jobba ihop ändå men jag hann faktiskt inte ens fråga om hur lönen fungerar igår, och att det är så långt bort. Jag är fast där om jag åker dit. Det finns inte en chans för mig att ta mig därifrån om det verkligen skulle vara hemskt.
Samtidigt så är det en upplevelse oavsett hur den är. Något jag med ganska stor sannolikhet inte skulle göra annars men ändå är sugen på att uppleva.

Om några timmar ska jag ringa med mitt slutgiltiga svar. Jag vet inte än vad det blir.

Liten.

Good old times? Faster Maija skickade nyss denna bild till mig. Jag för väldigt många år sen. Jag känns så väldigt liten med tandställning, halsbandet och örhängen jag inte har använt på år samt hängslerna. Däremot är jag för frisyren och borde nästan skaffa den igen.
När jag tittar på bilden känner det så avlägset.

Det här med att vara utan jobb är fortfarande bara sådär och börjar tråka ut mig på riktigt. Anna och jag sitter hemma i lägenheten och glor. Lyssnar på p3 och bakar pizza. Tvätten går i tvättstugan. Mitt rum borde städas och resten av lägenheten för all del också. Borde ta mig till banken, men det känns som att det blir sen. Jag ska till biblioteket och se om det finns några bra filmer att låna då Sandor slash Ida DVDn inte alls fungerar. En vanlig måndag alltså.

Fredag.

Fantastiskt!
Idag ska jag vika på Mirjams jobb. Därav den tidiga uppgången. Jag ska jobba med barn hela dagen på dagiset där Mirjam jobbar. Woho vad kul det ska bli!
Synd att det bara är för en dag dock.

Sen blir det att träffa Rasmus som kommer hem till Stockholm efter alldeles för lång tid i Boden. Dyvingesamborna får också en kanadenskisk couchsurfare som kommer under dagen idag. Det kommer blir en mycket bra dag, jag känner de på mig. Ännu en kaviarmacka och mer kaffe på vägen till tuben och jag är good to go.

Annika, jag skriver en rad om dig med.
Annika skulle se till att jag gick upp i tid idag, men jag klarade det bra själv och hon ligger och sover i Annas säng. Anniko, vi ses sen idag och hittar på bus?

Peace out! Den här dagen ska ut och upplevas!

Boken, inte filmen.

Här om dagen när det var så där bra väder satte jag mig på balkongen i solen och läste. Samborna var borta på äventyr så jag var själv hemma och det var väldigt skönt. Boken jag läste, var en omläsning, av Sandor slash Ida. En ungdomsbok som vann Augustpriset för bästa ungdomsbok i början av 2000-talet.
Ida har dåliga betyg, dricker alkohol ofta, är framåt, bor i Stockholm och har en deprimerad mamma. Sandor bor utanför Göteborg, blyg, dansare, har bra betyg och en familj med en mamma som har höga krav på honom när det gäller dansen.
Ida och Sandor börjar maila med varandra en dag och delar med sig av sina problem och sin vardag.
För några år sedan kom också en filmatisering av boken, som jag inte har sett.
Jag föredrar ju alltid böcker framför film och har i mitt eget tycke ganska dålig koll på film. Jag har inte sett någon av Kill Bill-filmerna eller flera såna filmer man 'ska' ha sett. När jag går på bio letar jag mestadels 'udda' filmer, såsom A Complete History of My Sexual Failurs (senaste filmen jag såg på bio) och andra indiefilmer.

Jag tycker inte alltid att det är så kul att böcker blir film. Mest för att det känns som om boken glöms bort. Jag vägrar fortfarande att se Twilight-filmen för att jag vet att den kommer förstöra bilderna jag har fått ifrån att läsa den första Twilight-boken. Jag har inte ens sett en trailer till filmen och önskar att jag inte ens hade sett några planscher på filmen. Så är det med flera filmer, att jag inte vill se dem för att det förstör bilderna jag hade i mitt huvud jag har fått av läsningen. Därför är det ofta nej till att se filmatiseringar när jag inte har läst boken. Om jag ser en film före jag läser boken ser jag bara skådespelarna som spelar i filmen istället för att göra mina egna bilder av karaktärerna inuti mitt huvud.

Jag kan också lätt bli irriterad när jag säger att jag roar mig med Alice till exempel och folk tror att jag menar en filmatisering av boken.
Det hände självklart också med Sandor slash Ida. Hur var filmen är inte frågan jag vill ha utan hur är boken istället. Jag tycker verkligen inte om att litteraturen göms bakom filmerna och nästa 'glöms bort' på grund av filmerna. Det är synd.
Just nu läser jag Coraline av Neil Gaiman. Inte ser filmen. Jag ser i och för sig fram emot filmen som är i samma stuk som The Nightmare Berfore Christmas och kommer att visas i 3D på biografer i Stockholm.
Men först boken! Jag ser mer fram emot att läsa klart än att se filmen. Kolla in trailern här.

Kär <3

Jag har gått och kärat ner mig. Jag är verkligen huvud över klackar, head over heels. Rasmus och jag har spenderat massa tid den senaste tiden. Vi har det bra.

Det dåliga är att jag har vant mig vid att ha honom nära och att vi träffas så gott som varje dag. Att vi båda har mycket tid till varandra. Det är mycket mysigt.
Nu jobbar Rasmus hela veckan i Boden, skitlångt bort. Då blir det inga spontana cykelturer med glass, inget klättrande på honom, pussande eller nätter i samma säng.

Jag pratade med Rasmus för ett tag sen. Boden verkar som en tråkig plats och människorna han jobbat med verkar inte vara de snabbaste i världen precis. Det är bra att prata med honom på telefon men inte alls samma sak som att prata med honom när han sitter bredvid mig. Jag ser mycket fram emot fredag 15:40 då han landar i Stockholm igen.

Tove och Sofia.

Jag förde över lite bilder från kameran idag och hittade bilder på Tove och nya systerdotter Sofia. De är fina det. Tove och jag är lek-kompisar. Det är roligt. Jag ska hänga med med syster och systerdöttarna. Det är alltid lika roligt och syster tycker att jag lär Tovsan 'dåliga' saker som involverar ljud, så som att slå på kastruller och att man ska låta när man blir körd på vagnen. Hihi. Jag ser fram emot nästa gång jag är där.