Oh SKWBN....

Efter att ha varit sjuk och stått i mitt egna lilla bås på jobbet,
alltså drive thought-luckan under allt för många timmar än vad som en bra för en sjukling
så begav jag mig hem för att göra mig redo för kvällen strappaser.

Väl hemma börjar jag med att ta en tupplur på ett tag.
Känns som om det behövs om man ska orka sig ut under kvällen.
Blir väckt av mobilen som ringer. Det är chefen som undrade om jag kunde jobba
i morgon. Om jag kände mig tillräckligt frisk för det.
Visst, säger jag. Jag jobbade ändå idag så varför inte, tänker jag.
Kan jag komma två timmar tidigare också? Ja, så klart.
Sen somnar jag om ett tag.
Anna ligger i rummet bredvid och jag känner att det är alldelles för jobbigt att prata på grund
av sjukdomen så jag smsar henne och frågar vad vi ska äta till middag.
Gratis sms är ack så kul.
Efter ett tag kommer vi fram till att det blir pizza/sallad till middag.

Klockan blir kväll och vårat nya inneställe, Filmstadens kök & bar, förkortas FKB (som ligger några meter härifrån), ska besöka innan vi beger oss ut i Stockholmsnatten.
Min röst har gått från att vara någolunda till att bli en kraksande-tonårspojke-i-målbrottet-röst
med oväntade höjligar och den spricker lätt. Detta struntar jag så klart i och är på väg ut.
Jag ska möta Clara och Janie på FKB och de andra skulle komma senare.

- PARTY MODE ON! kraksar jag så högt jag bara kan med min förstörda röst, till Anna som är kvar i lägenheten.
Två sekunder senare kommer jag tillbaka.
- Jag kanske ska ta lite hostmedicin innan jag går, kracksar jag.
Anna sa senare att det var ett av hennes favoritögonblick under kvällen.

Till FKB kommer jag och efter ett tag kommer även Clara och Janie.
Vi pratar och dricker öl i väntan på att resten av gänget ska sluta upp.
FKB är vårt stammishak. Det ligger nära och har ett bra pris på öl så vi har varit där en hel del under sommaren.
Så utan att fråga får vi in nötter av olika smak och senare även en tallrik med vattenmelon.
Helt gratis så klart. Vi bara tackar och tar emot.
Sedan tar gänget och beger sig.
Clara, Janie, jag, Anna, Freke, Sofie, Ice_Blue och Johnatan ska vidare till Debaser vid slussen för
att se Suburban Kids With Biblical Names (SKWBN) live.
Underbart. Anna och jag har poppat dem tidigare under kvällen och är redo.
Pojkarna bli dock väldigt skeptiska till att gå dit när de ser kön som vi ska stå i för att komma in.
Flickorna, utom Clara då, håller oss lugna. Clara är nämligen 19 och det är 20års-gräns.
Hon är nervös och säger att hon inte kommer kunna komma in. In kommer hon och vi andra.
Och vem ser vi?
Är det inte Kabba krabban?
Jo, visst är de det.
Kabba är Tims kompis som åkte med mig, Anna och sofie till Prag.
Chokade att se honom där och vi snacker en stund.
En trevlig pojk.

Efter att ha lyssnat på lite indie och dansat loss lite framför scenen kommer SKWBN ut på scen.
Min röst är nu verkligen död men jag skriker och klappar ändå.
Det var underbart att höra dem igen. De spelar min och Annas absoluta favorit Funeral faces och en hel del nytt.
Det var hett och bra. Jag skriker mig ännu hesare och dansar loss med Anna.
Oh SKWBN var har ni varit sen vi såg er sist live? Ni är ju så underbara.
http://www.youtube.com/watch?v=ZrGMXi3zrnM <- om ni vill se/höra.

Boysen är fortfarande skeptiska och står och dricker öl bakom oss. Anna och jag pratar om att vi kanske ska sluta ta med oss såna partypoopers nästa gång. I alla fall när det är något så bra som SKWBNs.
När de väl slutar poppar de andra loss, även boysen till indiepop och det blir vacker pardans.
Själv känner jag mig helt körd och sitter på en stol.
Tittar på de andra.
Jag inser att jag måste hem och känner mig värre nu i kroppen, vilket kanske i och för sig inte är så konstigt.
Tar med mig Anna och går hem.
Jag säger till henne att det kanske inte är så bra att jag jobbar dagen därpå.
Hon håller med och jag inser att jag måste ringa jobbet och säga det.
Som tur är har McD öppet länge så när vi kommer hem ringer jag och får fram att jag inte kommer kunna göra något på jobbet i med ingen röst.
Folk som jobbar natt är alldelles för pigga och skriker saker i bakgrunden om att man kan vara sjuk på dagen men inte på kvällen och det är klarat att jag ska jobba.
Men inte, jag tar ledig och hostar sönder mig under morgnen.
Jag ska jobba på det där att bli frisk idag och försöka klara det så bra som möjligt.
Snart är jag och min röst tillbaka. Kanske...