Igår var jag på rekryteringsträffen med STHLM: kaffe och mjölk.
Det var konstigt och lite läskigt. Jag tror att jag aldrig har varit så nervös på arbetsintervju tidigare.
Jag kom till arbetsförmedlingen på Sveavägen, förvirrad eftersom jag aldrig tidigare hade varit där. Gick upp för en trappa och hamnade i en rekryteringsbassar eller något i den stil. Det stod en man och tog närvaro men jag förstod inte varför jag skulle vara med på den listan så jag ställde mig i en kö där jag såg att just de jag ville söka hos stod. Två personer innan mig och jag hörde dem berätta om sina erfarenheter i kallskänkeri och massa år erfarnehet i restaurangbranschen. Mitt lite mer än ett år i samma bransch kändes ganska lite då.
Nervösiteten steg och när jag kom fram till arbetsgivaren. Konversationen var ungefär som följer:
- Hej, jag heter Malin.
- Hej, Jenny.
- Har du ditt CV?
- Ja, visst. *plockar upp CVet ur väskan*
- Vad bra. Jag ser att du har lite erfarnhet sen tidigare.
- Ja, jag jobbade nyss på Espresso House på Stureplan så jag har kaffevana.
- Jaha, men det gick inte så bra ser jag?
- Jo, det gick bra men jag hade lite problem med chefen.
- Ja, det kan man ju ha.
- Men jag är i alla fall väldigt kaffeglad.
- Kaffeglad. *antecknar* Har du någon erfarenhet av att tillreda mat?
- Nej, inte så mycket. Jag har gjort lite sånt när jag jobbade i Trosa på fik, men nej, inte så mycket.
- Okej, jag vill bara se vad du är på nivå. Det är så att vi gör nämligen allt kaffe, mackor och sallader så det blir ett ganska roligt jobb med mycket att göra med ett roligt gäng.
- Ah. Kul.
- Vad är det för tjänst du söker?
- Heltid. Helst.
- Visst, jag söker tre heltidstjänster.*antecknar*
- Och jag kan börja omgående.
- Det är bra. *antecknar* Tack. Kul att du var här.
Och det var allt på ett ungefär.
Det kändes som om det hela gick på en halv minut och jag inte hann säga något sen var det slut.
Jag har ingen aning om hur jag stora mina chanser är eftersom det var en hel del folk där men samtidigt sökte de ganska många tjänster så man vet ju aldrig. Jag har i alla fall varit där så det känns bra och hoppas verkligen att de hör av sig snart. Jag vill ha jobb.
Arbetslöshet är skönt men samtidigt ganska tråkigt. Jag vill jobba och tjäna pengar.
Håll tummarna för mig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar