Att leka.

Igår lekte jag och Marc med klossar. Vi fixade och donade. Lekte att de var fyrer och ormar och räknade tillsammans. Något som Marc, i sina unga ålder, börjar bli väldigt bra på. När han vill det vill säga. Man kan inte tvinga honom att räkna rätt. Det gör han bara när han vill.
I alla fall, lek och stök under lång tid sittandes på bänken i matsalen. Efter en lång stund vill ha att vi ska leka i hans rum. Jag är lite slutkörd efter att jag den senaste halvtimmen har burit Marc hit och dit under lekens gång, så Marc går upp till sitt egna rum själv. Jag sätter mig till ro och börjar läsa, men det dröjer inte många minuter innan jag hör "JENNY!" komma från rummet ovan.
- Marc, vad vill du?
- Leka uppe?
- Jag känner inte för att leka nu.
- Du kan titta på.
- Vi har lekt så mycket redan. Jag vill läsa.
Marc ser lite fundersam ut innan han fortsätter att prata.
- Läsa här?
- Ska jag läsa i ditt rum?
- Ja. I sängen.
Marcs säng har nämligen en hel del böcker som han bläddar i innan han somnar på kvällarna.
- Okej.
Jag sätter mig i Marcs säng och öppnar boken "Tiger & Bär" om Tigern och Björnens resa till Panama och börjar läsa. Marc ser hur jag sitter där och spelar med bilar under sängen och börjar prata igen.
- Du kan lägga dig och läsa.
- Okej. Jag lägger mig.
Så ligger jag där och läser barnböcker på tyska och lyssnar på Marc som pratar lite då och då medans han fortfarande leker med bilar. Han vill inte att jag ska läsa högt. Han vill bara ha sällskap. Sällskap på så sätt passar oss båda då han vill leka själv och jag vill läsa.
Den där Marc är allt för söt ibland.