Rent.

Hemma hos oss är det väl inte alltid så rent. Man ser alltid lite damm här och var, borden kan vara fulla med smulor och spisen fläckig med gårdagens mat bland annat.
Jag stör mig på detta och städar en del. I alla fall så att man inte ser det värsta.
När jag var nyhemkommen från Tyskland dammsög jag lägenheten tre gånger på en vecka för att jag inte stod ut med att se smutsen som samlades. Jag kan ta på mig städandet om jag känner att det är mycket jag som har stökat ner och om jag ser en del i lägenheten som verkligen behöver städas. Jag har mycket tid så jag kan göra det. Däremot är det inte alltid så kul att det känns som om man är den enda i hushållet som gör det.

Jag fick ett ryck på mina sambor efter att jag hade spenderat en vecka i Trosa och jag kom tillbaka och såg att lägenheten var värre än någonsin. Jag ville direkt börja städa men kände inte riktigt att det var min röra, vilket ledde till att jag skrek på sambor. Jag har ju väldigt lätt att höga mitt röstläge när jag blir det minsta irriterad. Samtidigt vet jag att skrika inte riktigt funkar när man vill ha något gjort här...

Igår när jag kom hem efter en snabbvisit i Trosa var lägenheten skinade ren. Clara har dammsugit vilket syndes vilket så fort jag öppnade dörren till lägenheten igår kväll. Annika har städad badrummet. Lägenheten skiner och hela jag blir så glad när jag det. Jag är så glad att det är städat och jag ska krama Clara extra hårt när jag ser henne nästa gång.
Jag sitter på vardagsrummssängen och tittar ut i den så rena lägenheten och ler. Vad fint vi bor.