Kär <3

Jag har gått och kärat ner mig. Jag är verkligen huvud över klackar, head over heels. Rasmus och jag har spenderat massa tid den senaste tiden. Vi har det bra.

Det dåliga är att jag har vant mig vid att ha honom nära och att vi träffas så gott som varje dag. Att vi båda har mycket tid till varandra. Det är mycket mysigt.
Nu jobbar Rasmus hela veckan i Boden, skitlångt bort. Då blir det inga spontana cykelturer med glass, inget klättrande på honom, pussande eller nätter i samma säng.

Jag pratade med Rasmus för ett tag sen. Boden verkar som en tråkig plats och människorna han jobbat med verkar inte vara de snabbaste i världen precis. Det är bra att prata med honom på telefon men inte alls samma sak som att prata med honom när han sitter bredvid mig. Jag ser mycket fram emot fredag 15:40 då han landar i Stockholm igen.