Birds are dying.

Inlägget skulle också kunna heta The dead bird day, men lite insperation av filmen "Into the Wild" där han kommer på namn på de olika dagarna han upplever.

Idag började som en toppdag.
Jag var glad. Vaknade på rätt sida. Hade på mig den fina nya randiga kjolen. Och kände att världen var så fin.
Detta ändrades när jag kom till jobbet.
Ett tag där var jag fortfarande lika glad, sen gick det utför. När den döda duvan kom in i bilden.
Det visade sig att en duva, också känd som zombieduvan tydligen, hade blivit ihjältrappad av några killar på uteserveringen. Zombieduvan är (eller var) en duva som var helt orädd för människor som var på uteserveringen samt såg så ut som om den hade kommit tillbaka från döden, som en kollega beskrev det.
I alla fall, så hade några killar i 16-18-års åldern trappat ihjäl den och den låg död på uteserveringen. Någon var tvungen att ta hand om den. Alla vägrade, utom jag. Nemas, tänkte jag. Någon måste ju göra det.
Så jag gick ut. Platshandskar på och soppsäck med mig.
Killarna stod kvar och tittade konstigt på mig när jag sträckte mig ner för att ta upp den döda zombieduvan. Jag hade duvan i min hand hur den fortfarande var varm. Det var inte länge sen den dog.
Jag stoppade förskickigt ner den i soppåsen och gick in igen. Jag gick ner i sopprummet och höll i påsen ett tag. Tog ett stilla farväl av duvan och kastade sen påsen.
Vilka människor det finns i världen. Vad hade den duvan gjort de killarna som med flit ringade in den och trappade ihjäl den?
Det var en tragisk händelse i min dag.