Telefon.

Igår kväll hade jag en riktig telefonkväll. Jag är egentligen inte ett så stort fan av telefonerande men det är nödvändigt när man bor långt bort.

Jag pratade med mor och far om Peru, avstånd i Sverige och hemresa bland annat.
Därefter satte jag mig i soffan för att titta på en tysk komedi, Sonnenallee. Då ringde telefonen och Olli var på andra änden av telefonlinjen. Vi satt båda framför TVn och kommenterade filmen på tyska, pratade om tysk grammatik, långa resor, svenska och dumma skoluppgifter. Jag lät mig efter en timmes telefonerande också övertalas att åka till Frankfurt över helgen.
Därefter tog jag och slog nummret till en främlig och pratade på tyska om att få åka med till Frankfurt från Rostock. Jag vet att min tyska per telefon när jag ska vara informativ och fråga saker behöver förbättringar, artighetsmässigt mest, men jag lyckades bra att ta mig igenom samtalet. Prata stunt på tyska i telefon är däremot numera en barnlek. En plats finns nu för mig till Frankfurt och det var väldigt mycket billigare än att åka tåg.
Jag ringde Olli lite snabbt och berättade att jag hittade en resa dit. Olli berömde mig för att min tyska bra nog att klara såna saker själv och sa att jag har blivit mycket bättre på tyska sen vi började prata med varandra i telefon, i oktober, då jag knappt vågade prata tyska och snabbt gick över till engelska.

Sista samtalet gick till Tensta. Jag pratar med Mirjam, Anna och Annika och får reda på vad som händer där. Det var så fint att höra deras röster igen. Höra vad det har för sig och bli uppdaterad om allt som händer i deras liv.
Från att prata svenska och tyska samt lyssna till lite finska gjorde mitt huvud inga knutar. Jag är glad att språkväxlingar bara år bättre och bättre för mig.